Färre barnskötare, barn som får mindre pedagogisk tid med sina förskolelärare och eftersatta skolbyggnader. Så befarar fackförbundet Sveriges lärare att det blir för Botkyrkas barn, unga och lärare under nästa år.

Bakgrunden till det är ett förslag om att Botkyrkas skolor och förskolor måste spara 29,5 miljoner kronor 2025 till följd av färre barn i verksamheterna. Så som prognosen ser ut riskerar merparten av besparingarna, 27 av 29,5 miljoner kronor, att landa ute i skolornas och förskolornas verksamheter genom en lägre skolpeng, till skillnad från tidigare år när i stället den centrala förvaltningen har tagit en stor del av besparingarna.

– Det finns en oro bland våra medlemmar. Vi har redan haft flera omställningar bland barnskötarna, säger Linda Reimers vid Sveriges lärare Botkyrka.

– Svaret vi får från kommunen är att effektiviseringarna inte kommer drabba förskolelärare. Men om man tar bort barnskötarna blir arbetsbelastningen högre på förskolelärarna och deras pedagogiska uppdrag riskerar få stryka på foten, säger Lotta Ström Wiklund, även hon vid Sveriges lärare Botkyrka.

Det är kommunens tjänstemän som gör bedömningen att om besparingskravet går igenom riskerar det slå mot skolpengen. Men de vill i dagsläget inte svara på varför så stor del av besparingen i så fall riskerar att landa på skolorna och förskolorna.

– Det är för tidigt att säga hur effektiviseringarna ska fördelas. Vi vill avvakta beslut i nämnden, och därefter kommunfullmäktige som beslutar om kommunens budget. Men målsättningen är att effektiviseringarna ska beröra barn och elever så lite som möjligt, säger Susanne Ståhlberg, planeringschef på utbildningsförvaltningen.

Politiskt beslut

Just nu arbetar de styrande politikerna i kommunen med att bestämma hur mycket pengar som ska gå till Botkyrkas skolor under 2025 – och hur mycket pengar som eventuellt ska sparas.

Förvaltningens bedömning baseras på kommunens förutsättningar i våras.

– Vi vet inte vad den exakta effektiviseringen blir än – det kan bli samma som föreslagen, lägre eller högre. Det blir klart utifrån vilka andra politiska satsningar som fastslås och inte, säger Willy Viitala (M), ordförande i utbildningsnämnden.

Han säger att han inte vill föregripa budgetdiskussionerna,

– Men så långt som det är möjligt vill jag inte att den elevnära verksamheten drabbas i någon nämnvärd omfattning. Sedan styr vi inte ensamma. Det är en förhandlingsfråga mellan olika nämnder och partier utifrån budgetramarna.

Kritiken från oppositionen är skarp.

– Vi kommer markera mot detta. Det är inte längre effektiviseringar, utan nu är det nedskärningar på skolan och förskolan. Det beskriver förvaltningen tydligt, säger Yasemin Ergül (S), andra vice ordförande i utbildningsnämnden.

Hon lyfter det tidigare initiativet som hennes parti föreslagit till det politiska styret: att slopa besparingskravet på utbildningsnämnden till 2030, oavsett vilka som styr.

Men det får tummen ned av Willy Viitala.

– Att tro sig kunna låsa upp halva kommunens budget till år 2030 är vare sig en realistisk eller seriös budgethantering, säger han.