Nu har betygsresultaten för Stockholms grundskolor presenterats för årskurs 6 och 9, och de visar en viss nedgång jämfört med förra året. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) menar att det speglar en nationell trend.

– Men det betyder ju inte att det är bra. Tvärtom måste vi rusta barn i de tidiga årskurserna med baskunskaper som att läsa, skriva och räkna, säger hon.

Det mest oroväckande är att färre elever i områden med hög socioekonomisk utsatthet är behöriga till gymnasiet – särskilt bland flickor – trots stora politiska satsningar på just detta område.

"Lyckas inte leverera"

– Vi ser att vi inte lyckas leverera en likvärdig skola, och vi vet att det beror på den stora skolsegregationen, säger Bjuggren.

För att minska kunskapsklyftorna mellan elever med olika bakgrund, ökade staden den socioekonomiska ersättningen till Stockholms skolor med 133 miljoner kronor i början på året.

Den socioekonomiska ersättningen viktas mot en rad variabler, såsom vårdnadshavarens utbildningsbakgrund och vilket år som eleven eller familjen invandrat till Sverige.

Detta gav skolorna ett extra tillskott på mellan 5 000 och 60 000 kronor per elev. Ändå har resultaten sjunkit.

Flickor presterar sämre

Särskilt alarmerande är att fler flickor, bland annat i Skärholmen, inte klarar matematiken och därmed förlorar gymnasiebehörighet. Men även flickor som inte bor i socioekonomiskt utsatta områden halkar efter.

– Flickors försämrade resultat är oroväckande. Men vi ser att det främst handlar om socioekonomisk bakgrund. Samhället kan inte ta för givet att flickor alltid bara ska klara sig själva.

Bjuggren menar att de försämrade resultaten är ett kvitto på att den socioekonomiska omfördelningen behövs.

Resultatet tyder på att det inte har hjälpt. Ser ni att ni behöver göra mer?

– Vi tänker att vi måste fortsätta som vi gör och att ersättningen måste få bli kvar. Vi kan inte få panik och tänka att vi ska riva upp och ner på allt. Sedan måste vi djupanalyserna varför så många inte klarar skolan.