17 000 par byxor. Så många brukar slängas i sjukvården i regionen varje år. Men inte längre.

Ett projekt där tvätteriet i stället sätter lappar på fläckarna startade hos Folktandvården vid Eastmaninstitutet och rullas nu ut i regionen.

De är miljöhjältar, menar klimatregionrådet Gustav Hemming (C), som besöker institutet för att lyfta fram projektet.

– Dessutom sparar vi pengar. Om 3 500 byxor kan återanvändas sparas 1,3 miljoner kronor i inköp, säger han.

Men syftet är inte ekonomin, utan att minska utsläppen av växthusgaser så att regionens verksamheter är klimatneutrala till 2035.

Redan nu har man kommit långt när det gäller kollektivtrafiken och att spara energi. Nu satsas även på cirkulär ekonomi och återvinning.

Förkläden smälts ner

Som användningen av plastförkläden. Det går åt 1,5 miljoner förkläden bara inom Folktandvården varje år, berättar Madeleine Örnehed, arbetsledare. Tidigare slängdes de bara.

– Använda förkläden går numera i en särskild påse och skickas iväg för att pressas till balar, som smälts ner och blir till nya förkläden, säger hon.

Den hanteringen infördes först vid Danderyds sjukhus under pandemin, när det inte gick att få fram nya plastförkläden, och gäller nu i hela regionen.

Det är inte bara byxor och förkläden som tas omhand. På Eastmaninstitutets tak finns en destruktionsanläggning för lustgas, som förvandlar utsläppen till vätgas och syre.

Och tvätteriföretaget gör torklappar av uttjänta t-tröjor som personalen använder istället för papper när de tvättat händerna. Och möbler renoveras och kläs om istället för att kasseras.

Bomull klimatbov

De blå bussarongerna som personalen använder är gjorda av cellulosafiber och återvunna pet-flaskor.

För bomull är en miljöbov. Varje byxa som tillverkas drar 12 000 liter vatten, 1,5 kilo kemikalier och släpper ut 10 kilo växthusgaser, enligt regionens beräkningar.

– Det ni gör här kommer att bli den nya normen, säger Gustav Hemming.

Är det slut på slit och släng nu?

– Vi behöver återgå till gammaldags hushållning och lappa och laga. Men inom vården måste vi vara extremt noga med hygienen, så vi kan aldrig komma ifrån att det behövs engångsmaterial, säger han.