För några veckor sedan började skolorna efter sommarlovet. I Sigtuna kommun gjorde hela 685 stycken 6-åringar sin allra första skoldag någonsin.

Så har det sett ut länge, ett nytt läsår efter ett sommarlov. Faktiskt redan för över 300 år sedan satt elever i bänkrader vänd mot katedern och svarta tavlan – i Husby skola, en av Sveriges allra äldsta skolor.

Såhär kunde en lektionssal se ut i början av 1900-talet.

Såhär kunde en lektionssal se ut i början av 1900-talet.

Stefan Källstigen

Hur mycket har egentligen hänt under dessa år i skolans värld?

– Ja du, lektionssalarna ser i stort sätt ut på samma sätt och man skulle ju lära sig läsa och skriva och lära sog om om djur och jorden. På den tiden var det prästerna som var akademiker och höll i utbildningen och fick ta huvudsysslan, då var det morgonbön också, säger Jan-Peter Alm som är ordförande i Husby-Ärlinghundra-Märsta hembygdsförening.

Husby skola stod klar för skolstart redan 1697, samma år som slottet Tre kronor brann. Det var kungens silvermästare Jöns Eriksson, som troligen var född i Odensala socken, som skrev in i sitt testamente att 8 000 riksdaler kopparmynt skulle skänkas till en skola för ungdomen.

Jöns Eriksson dog 1694 och efter det kunde skolan börja byggas och blev färdig tre år senare.

– Det är hembygdsföreningen som sköter om den invändigt och kommunen som ansvarar för utemiljön. Vi försöker ta hand om den så bra som möjligt och försöker vara ganska aktiva med aktiviteter här, säger Marianne Frank som är husmor på Husby-Ärlinghundra-Märsta hembygdsförening.

Ett vårdat språk skulle användas i skolan.

Ett vårdat språk skulle användas i skolan.

Stefan Källstigen

Trögstartat

Det visade sig, strax efter invigningen, att det var ett fuskbygge. Det regnade in och var för kallt i huset. Dessutom var det svårt att få elever till skolan. Föräldrarna ville hellre att barnen skulle hjälpa till med hushållsarbetet och sysslorna på gården.

Klasserna var ofta stora förr.

Klasserna var ofta stora förr.

Stefan Källstigen

På den här tiden var det vanligt att mest pojkar gick i skolan. Så var inte fallet i Husby skola. Här gick pojkar och flickor blandat redan från början.

I en lägesbeskrivning från 1703 står att det var svårt att få elever till skolan för att föräldrarna tycker det är svårt att få tag på drängar och pigor. 1757 var det 18 pojkar och 10 flickor som tog examen.

Under 1700-talet ökade antalet skolor något då särskilda fattigskolor uppkom. Fattigskolorna var till för de barn som inte hade möjlighet att lära sig läsa hemma. På landsbygden kallades de för sockenskolor.

Marianne Frank visar ett planetarium som kunda användas för att förklara hur jorden kretser kunt solen.

Marianne Frank visar ett planetarium som kunda användas för att förklara hur jorden kretser kunt solen.

Stefan Källstigen

– Det är roligt att den här skolan står kvar och är så fin som den är. I Märsta har vi Sätunaskolan som är byggd på 1960-talet och som har fått rivas och byggas upp på nytt. Även Centralskolan har rivits och byggts upp, säger Jan-Peter Alm.

När den allmänna skolplikten infördes 1842 förändrades skolan dramatiskt. I Husby skola skulle fler elever få plats. Skolan red i genom den prövningen åren gick och eleverna avlöste varandra. Den sista ordinarie kullen gick ut 1964 och när skolan firade 300 år 1997 var det flera gamla elever som var med i firandet.

– Själv gick jag på Odensala skola men känner flera som gick i skolan här. Det var kul att träffa dem under firandet av Husby gamla skola, säger Marianne Frank.