Mycket tyder på att igelkottarna blir färre i landet, och i hela Europa. Arten är rödlistad och har status som nära hotad i Sverige. Populationen beräknas ha minskat med fyrtio procent bara de senaste tolv åren, enligt Sveriges lantbruksuniversistet. Nu vill WWF räkna alla igelkottar i landet, för att lära sig mer om dem.

– Igelkottarnas naturliga livsmiljöer har förändrats ganska dramatiskt de senaste årtiondena. De trivs i gräsmarker, täta buskage och lövskogsdungar, och så ser det inte riktigt ut längre, säger Jessica Ångström, art- och naturexpert på Världsnaturfonden.

Resultatet har blivit att kottarna har kommit närmre oss, berättar hon.

– Men vad igelkottarna har gjort i stället är att de har flyttat in i våra trädgårdar och blivit förortsbor i radhusområden och parker. Men i det finns det nya hot, till exempel i trafiken.

Jessica Ångström

Världsnaturfonden

Järfällas nya demografi

Peder Curman är kommunekolog i Järfälla. Han har inspirerats av WWF:s initiativ.

Vad vet ni om beståndet i Järfälla?

– Vi vet egentligen inte så himla mycket, men jag kollade nu i dagarna apropå WWF:s inventering av igelkottar. Då ser jag att det har rapporterats några igelkottar per år, men flera verkar vara samma individer. Men när man pratar med folk upplever jag det som om de har minskat under senare år, säger han.

På flera håll har kommuner anpassat infrastrukturen för att underlätta hotade populationer av andra arter. Till exempel finns det en tunnel för paddor och grodor vid Växthusvägen. Ännu finns inga liknande satsningar för igelkottarna, men visst stöd får de av kommunen ändå.

– Vi jobbar ganska brett med biologisk mångfald. Bland annat försöker vi inspirera folk att göra saker i trädgården för till exempel igelkottar. Det kan vara att lämna ett lite mer stökigt hörn där de kan trivas, säger han. Vi lämnar en del rishögar i naturen, så kallade faunadepåer där både insektsliv, svampar, groddjur och igelkottar kan gynnas.

Peder Curman, kommunekolog i Järfälla.

Privat

Vad kan man mer göra?

– Jag försöker fundera på det, man skulle kunna låta häckar och buskage bli lite tätare. Men då har man tilll exempel tryggheten att tänka och att vildsvin skulle kunna gömma sig, och det är folk rädda för, säger han.

För att skydda, och lära sig mer om igelkottarna initierade WWF ett medborgarengagemang där var och en kunde rapportera in igelkottar. Syftet är att bygga upp en databas över den svenska populationen.

På sin instagramprofil uppmanar kommunen Järfällaborna att vara med och rapportera kottar.

Tanja Peters

– Underlaget och statistiken är ganska mager, så vi vill få in lite mer fakta för att ta reda på hur Igelkottarna har det och varför de minskar, säger Jessica Ångström.

Hon berättar att även om man inte längre kan rapportera igelkottar, finns det mycket man kan göra själv för att stötta populationen.

– Det finns en hel del vi kan göra för både igelkotten och hela ekosystemet! Till exempel kan man spara lite vilda hörn i sin trädgård, med högt gräs och täta buskar. Det är också bra att spara lite löv- och rishögar där igelkotten kan bygga ett ordentligt vinteride, säger hon.