Varje dag samsas 4 400 pendelresenärer i Tullinge om fyra spärrar på Tullinge station, varav tre är dubbelriktade.
Trots det tycker inte Tullingeborna Lena Parpis och Hasse Andersson att det är särskilt trångt på pendeltågsstationen.
– Men vi är pensionärer, så vi åker inte vid rusningstid. Det kanske är annorlunda då, resonerar Hasse Andersson.
De bor förbi den östra sidan av perrongen, alltså den sidan som saknar en entré. En sådan hade de båda velat ha.
– Det skulle underlätta för alla som bor på den här sidan av Tullinge, säger Lena Parpis.
Ska minska trängseln
Botkyrka kommun, SL och Trafikverket tycker att det stundvis kan bli trångt på pendeltågsstationen i Tullinge. Därför har de sedan ett år tillbaka startat en förstudie, en så kallad åtgärdsvalsstudie, som tittar på hur de kan minska trängseln på pendeltågsstationen. Den förväntas vara klar i slutet på året.
Men de som hoppas på något konkret förslag därefter riskerar att bli besvikna. Särskilt de som vill se en sekundärentré till pendeltågsstationen.
Studiens uppgift är inte att specifikt utreda en sekundärentré, utan vilka åtgärder som kan minska trängseln på stationen. En till entré kan vara en lösning av flera möjliga.
– Utredningen kommer peka på vilka åtgärder som är önskvärda utifrån problembilden. Det kan också vara andra saker. En översvämning i gångtunneln skulle också teoretiskt sett kunna påverka tillgängligheten till stationen, säger Martin Andaloussi som är med och leder arbetet med studien för Botkyrka kommuns räkning.
SL: Inte lönsam
SL undviker gärna att göra några konkreta uttalanden om Tullinge station innan åtgärdsvalsstudien är klar. Däremot slår de fast att 4 400 passagerare åkte till och från Tullinge station varje dygn under förra året. I SL:s egna riktlinjer för anläggande av en ny stationsentré står det att en bemannad sekundärentré till pendeltågen kan byggas först efter att antalet resenärer är minst 4 500 per dygn. Då är investeringen motiverad, enligt SL.
"Den årliga nyttan av entrén bedöms då motsvara den årliga samhällsekonomiska årskostnaden för anläggning, spärrpersonal, drift och underhåll", skriver de.
SL får visst medhåll av Tullingebon Yvonne Wennström, som tycker att det stundvis kan vara lite mycket spring i trapporna.
– Men det är inte nog för att bygga en entré på andra änden av perrongen. Det vore idiotiskt – då kan man lägga pengarna på något annat, säger hon.
Det tar tre minuter att gå från stationsentrén till andra sidan perrongen, resonerar Tullingebon Yvonne Wennström. Att lägga pengar på att en ny entré vore att använda pengarna på fel sätt, tycker hon. – Då kan man lägga pengarna på något annat, säger hon.
Albin Tingstedt
Resenärstatistiken för 2024 kan SL presentera först "en bra bit" in i 2025.
Stationen eller bostäder
2019 antog Botkyrka kommun ett planprogram för centrala Tullinge. Förenklat kan det beskrivas som en vision av hur kommunen vill utveckla Tullinge. Det har gått fem år sedan dess utan att det har hänt något i Tullinge, trots planer på förtätning av kommundelen.
Att bygga i Tullinge är till viss del avhängigt på att få till en bättre pendeltågsstation. Det handlar inte bara om kapacitet utan också om tillgänglighet och att överbrygga den barriär som tågspåren utgör, resonerar Charlotte Rickardsson, planchef på Botkyrka kommun.
– I planprogrammet tittade vi på flera möjliga åtgärder vid spårområdet som skulle kunna förbättra situationen och det skulle kosta mycket pengar som vi till viss del skulle kunna hämta igen genom att bygga mer i Tullinge enligt planprogrammet. Å andra sidan kanske vi inte kan bygga så många bostäder utan att förbättra pendeltågsstationen först, säger hon.
Charlotte Rickardsson menar att det skulle gå att genomföra några av de mindre byggprojekten i planprogrammet som inte kräver att pendeltågsstationen utvecklas.
Skulle en utveckling av pendeltågsstation underlätta byggplanerna i Tullinge?
– Ja, det skulle det. Vi tittade på flera lösningar tillsammans med regionen som att bredda entrén eller få till en ytterligare entré, men det är klart att det kostar mycket pengar och vi har inte utrett något i detalj.
Politisk (s)trid o(m) andra pendeluppgång i Tullinge
Det har brutit ut ett pajkastningskrig mellan de styrande politikerna om vem som bär ansvaret för en andra pendeluppgång i Tullinge. En röd vinbärspaj från kommunhuset möts av en blåbärspaj från landstingshuset. Men frågan är om det bara blir smulpaj av alltihop.
Kommunen skyller på regionen, och regionen skyller på kommunen. Samtidigt står Trafikverket och väntar på ett beslut i frågan som varit på tapeten i flera år.
Så skulle en enklare förklaring av situationen beskrivas av vad som händer (och inte händer) kring en andra uppgång till pendeltåget i Tullinge.
Men vem som bär taktpinnen i arbetet med sekundäruppgången är oklart, åtminstone om man frågar kommunen och regionen. För kommunen äger marken, regionen kör tågen och staten äger rälsen.
– När våra tjänstemän på kommunen har varit i kontakt med trafikförvaltningen på regionen fick de veta att det inte finns något uppdrag från politiken att dra igång ett arbete kring en andra uppgång. Det är regionen som har taktpinnen och kan dra igång det här arbetet, säger Ebba Östlin (S), kommunstyrelsens ordförande, och fortsätter:
– Det krävs att Tamsons står vid sitt ord som han lovat inför varje val, och börjar driva frågan om en andra uppgång istället för att skylla på stationsägaren. Regionen har sitt ansvar, och vi är beredda att vara med att medfinansiera det här för att visa att det inte är hos oss som stoppet är.
60 miljoner kronor är avsatt i kommunens investeringsbudget för 2022.
"Vi har gjort vårt arbete"
Men trafikregionrådet Kristoffer Tamsons (M) håller inte med i den kritik som Östlin riktar mot honom.
– Vi kan konstatera att vi har gjort vårt arbete, och att vi i ett yttrande sagt vad kommunen behöver göra för att det ska bli en andra uppgång. Sedan dess har vi inte hört något från Botkyrka, och jag blir oerhört förvånad att det sitter ledande politiker som inte verka ha koll på det egna ansvaret, säger han.
Vad är det kommunen måste göra då?
– En åtgärdsvalsplan. Det har både den statliga myndigheten Trafikverket och Trafikförvaltningen i Region Stockholm varit tydliga med Botkyrka om i ett gemensamt yttrande redan 2019. Det är kommunens ansvar och det går inte att kringgå.
En åtgärdsvalsplan, eller åtgärdsvalsstudie, syftar till att ta fram olika alternativ för hur man vill gå vidare med frågan, med fokus på funktionalitet och kostnad. Det slutgiltiga valet blir sedan ett huvudförslag, och det är då man också spikar exakt vem som ansvarar för att göra vad.
Kritik från regionsoppositionen
Men även Tamsons får mothugg. Jens Sjöström (S), regionråd i opposition tillika Tullingebo, menar att Tamsons är "expert på att aldrig ta ansvar".
– Han far med osanning. Botkyrka har gjort en utredning som kan ligga till grund för ett beslut, samtidigt som man har haft pengar avsatta för att kunna delfinansiera. Vi socialdemokrater har i vår budget avsatt medel för sekundäruppgångar sedan länge. Det borde moderaterna också gjort så de kan stå för sina löften istället för att skylla på andra parter, säger Jens Sjöström.
Första steget mot andra uppgång i Tullinge taget
Pajkastningskriget mellan landstingshuset och kommunkontoret kan ha nått sitt slut. Kommunen har tagit taktpinnen för att initiera, leda och finansiera en åtgärdsvalsstudie – den tidigare bromsklossen – för Tullinge stations andra entré.
Det årslånga pajkastningskriget mellan Region Stockholm och Botkyrka kommun om en andra entré till Tullinge pendeltågsstation har lämnat mängder av blåbärs- och röda vinbärsrester efter sig, med föga resultat – förrän nu.
https://www.mitti.se/nyheter/politisk-strid-om-andra-pendeluppgang-i-tullinge/repujt!v0zmDneeXdOxgpG@f9muaQ/
Bromsklossen har hela tiden varit brist på en åtgärdsvalsstudie (ÅVS), alltså en plan för hur man ska gå till väga och vem som tar ansvar för vad. Kommunen har menat att det ligger på regionen och regionen i sin tur att det ligger på kommunen. Nu har Botkyrkas politiska ledning emellertid beslutat att åta sig att led arbetet med en ÅVS tillsammans med Region Stockholm och Trafikverket.
"I och med att det är Botkyrka kommun som initierar åtgärdsvalsstudien är det också kommunen som projektleder och bekostar de utredningar som behöver tas fram. Region Stockholm och Trafikverket deltar i form av personella resurser", går det att läsa i kommunens beslutsunderlag.
Trängsel
Redan 2019 beslutade Botkyrka kommun om ett större planprogram för centrala Tullinge, där man bland annat pekade på ambitionen om att bygga 1 600 nya bostäder, nytt centrum, grönområden och ny pendeltågsstation.
Tullinge stations utformning håller inte kapacitetsmåttet som en sådan utveckling skulle föra med sig, då det redan i dag uppstår trängsel vid in- och utpassering när två tåg anländer samtidigt, konstaterar kommunen.
Välkomnas
Oppositionsrådet Stina Lundgren (M) välkomnar att kommunen äntligen gör slag i saken.
– 2019 uppmanande Trafikverket och Region Stockholms trafikförvaltningen Botkyrka kommun till att initiera en åtgärdsvalsstudie, vilket nu äntligen verkar bli till efter tre års väntan, låter hon notera.
Om planerna går i lås ska en formell plan för en andra entré till Tullinge station skrivas under 2024. Förhoppningsvis har pajresterna sopats undan till dess.
Vad är en åtgärdsvalstudie?
En åtgärdsvalsstudie är ett arbetssätt som grundar sig på dialog mellan bland annat kommuner, regioner och Trafikverket. En åtgärdsvalsstudie görs tidigt i planeringen för att de tillsammans ska få en helhetsbild och hitta hållbara förslag på åtgärder.
Åtgärdsvalsstudier tar hänsyn till alla trafikslag, alla typer av åtgärder och kombinationer av dessa. Val av åtgärder handlar om att lösa problem och tillgodose behov. Valen ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom kostnadseffektiva åtgärder.
Alla formella planeringsprocesser ska föregås av en åtgärdsvalsstudie. Initiativtagare till en åtgärdsvalsstudie kan vara Trafikverket, en kommun, en region eller en annan aktör.
Källa: Trafikverket
