Charlotta Åkerhielm har varit i skolvärlden i 20 år och är dessutom ordförande i Kungsholmen basket – en förening hon har varit aktiv i sedan 2013.

Hon anser att många föräldrars curlande av sina barn är nu på en nivå att den gör mer skada än nytta. Nyligen skrev hon en insändare om saken.

– Det inte är bara kopplat till idrotten utan ett samhällsproblem. Vi hjälper inte barnen längre.

Tankarna föddes när hon i somras, precis som många år tidigare, deltog på ett basketläger. Eftersom det var varmt i Rålambshovsskolans gympasal sa ledarna åt barnen att dricka massor av vatten, vilket de också gjorde.

Har kommenterats

Men när vattnet skulle fyllas på var det flera barn som inte hade en aning om hur de skulle öppna och stänga flaskan. Det hade ju alltid föräldrarna gjort.

Barnens ryggsäckar var dessutom inte justerade så att de passade barnen – för dem hade alltid mamma eller pappa burit åt dem.

– Det var många saker under en dag som gjorde att jag tänkte ”herregud, hur ska de här barnen klara sig själva”. Vi hjälper inte ett barn genom att inte låta dem stänga sin flaska eller bära sin väska, säger Charlotta Åkerhielm.

Responsen på hennes inlägg har varit stor i sociala medier där det har delats flitigt, kommenterats och fått många hejarop.

Var du rädd att det skulle landa fel hos någon förälder?

– Nej, men jag räknade med att någon skulle känna sig träffad och gå till attack. Men jag har delat texten med all personal här i skolan och i mina sociala medier och det har inte kommit något negativt. Tvärtom.

Inte barnens fel

Hon är tydlig med att detta inte ska läggas på barnen, utan på föräldrar som i en stressig vardag antagligen inte låter barnen testa själva. I stället går många fem meter före på väg till skolan med barnets ryggsäck på ryggen.

– Självklart ska vi hjälpa barnen, men vi hjälper dem genom att lära dem och ge verktyg. Inte genom att vi ska spara tid i vårt stressade vuxenschema.

– Det handlar om självkänsla och att det är skönt för barn att kunna göra saker själva, säger Charlotta Åkerhielm, ordförande i Kungsholmen Basket.

Privat bild

Utöver insändaren tänkte Charlotta Åkerhielm att frågan också måste tas upp på föräldramöten i skolan och på bmöten inom basketen. På dessa kommer man därför prata om curlandet med barnens vårdnadshavare.

Vad hoppas du effekten blir?

– Att vi har en dialog med våra barn. Man kan vara ärlig och berätta att man har läst läste en artikel om det här och att man kanske gjort fel som tagit över i stället för att fråga ”hur skulle du göra om du packade väskan?”

– Det handlar om självkänsla och att det är skönt för barn att kunna göra saker själva.

Ingen innerstadsgrej

Hon är även kurator på Engelska skolan norr på Östermalm, och menar att hon även där har sett hur curlandet har blivit värre med åren. För 20 år sedan kom barnen med sina ryggsäckar på axlarna.

– Nu står vi och motar ut föräldrar som gått hela vägen med sitt barn in i skolan och själva hänger väskan på kroken. Det är en jätteskillnad mot tidigare.

Hon är tydlig med att det här inte är en innerstadsgrej. I Engelska skolan kommer elever från hela länet och det curlas oavsett var i Stockholm de kommer från.

– Folk kan säkert säga att det här är en överklassgrej i innerstan, men det är det verkligen inte.