Grannar har klagat på att Brovaktarparken under Essingebron ser misskött: Tistlar, maskrosor och brännässlor växer bland stenkrossen.
Samtidigt lägger andra ut jord och planterar frön.
– Jag och min man tillhör dem som bor i området och som faktiskt tycker att det är bra att det växer något här. Vi har till och med gått så långt att vi hällt på lite jord och försökt odla mellan stenarna, säger Hilda Sandberg som bott intill parken i 15 år.
– När de hällde ut all kross och fick ett pris för det såg det ut som ett månlandskap. Det är kommunens vilja att hylla betongen som är sorglig.
2014 tilldelades Brovaktarparken priset Landmärket.
Fanny Cassel.
Betongbarn
Sveriges arkitekter prisade Brovaktarparken 2014 med motiveringen att strikta ytor varieras med enhetlig vegetation. På grund av läget och den dåliga luftkvaliteten är tanken att man inte ska stanna till här särskilt länge. Men alla typer av växtlighet är bättre än sten och betong, menar Hilda Sandberg.
– Det är synd att Stockholm gjort att det känns mer som att man är under en motorväg, inte mindre. På Solnasidan har de inte lagt kross under, där får det växa som det vill. Då slipper man få känslan av dött industrilandskap.
Hon lyfter Nelly Sachs park och Victoria Benedictssons park nedanför Stadshagen, mellan Hemköp och Mariedals trädgårdskafé, som tråkiga exempel.
– Den senare var en pulkabacke förut. Där ser man numera nästan inget grönt.
Två säckar jord och fröer kastades ut i våras. Några av fröerna och två solrosor har tagit sig.
Privat
Kan ingripa
Enligt Karin Ekrin, chef på avdelningen för stadsutveckling, har man inte pengar nog för att underhålla skötseln ordentligt.
– Jag blir glad över att det finns ett sådant engagemang kring våra parkmiljöer, men beroende på vilka frön som såtts skulle det kunna bli bekymmersamt. Gestaltningen i parken är grafiskt tydlig med ett specifikt växtval och blir det nu annat än detta som börjar växa så är det något vi kan behöva hantera. Svårt att säga mer innan jag har sett eller vet mer om omfattningen av det som gjorts.
Hilda Sandberg understryker att hon tycker att kommunen gör ett bra jobb. Hon hoppas att parken växer igen och att fokus flyttas från betong till andra byggmaterial och mer växtlighet.
– Jag förstår att man inte får hålla på att odla så här men det växer ju redan igen. Jag tror många i samhället hellre ser växtlighet än betong, men de som gillar betong har väl definitivt övertaget i vår lilla del av Kungsholmen.
Birgitta Stenbäck har bott i området sedan parken anlades och har sett den förfalla. "Det är sorgligt när staden gör fina parker som de sedan inte sköter".
Fanny Cassel.
Parken fick pris – bortglömd av staden
I elva års tid har Birgitta Stenbäck bott intill den prisbelöna Brovaktarparken på Kungsholmen – och sett den förfalla.
– Det är sorgligt när staden gör fina parker som de sedan inte sköter.
Under Essingeleden ligger en dold liten park. Brovaktarparken tilldelades priset Landmärket 2014 med motiveringen att strikta ytor varieras med enhetlig vegetation.
Men för Birgitta Stenbäck stämmer den beskrivningen inte överens med verkligheten. Enligt henne är det en plats som är mycket misskött med tistlar, maskrosor och brännässlor.
Birgitta Stenbäck har bott i området sedan parken anlades, och har sett den förfalla.
Fanny Cassel.
"Det är sorgligt"
– Det är otroligt sorgligt när exploateringskontoret gör så fina parker som sedan stadsdelsförvaltningen inte sköter, säger Birgitta Stenbäck.
Hon förstår att det kostar pengar att underhålla en park, men menar att staden bör ha en skötselplan för parkerna de anlägger.
Tistlar, maskrosor och brännässlor tar nu över stenkrosset i parken.
Fanny Cassel.
– Det är en enda stor röra här, och den här parken ligger i ett område där många passerar. Det blir ännu tråkigare under Essingeleden om det inte sköts ordentligt.
"Plockar inte upp efter sig"
Stadens säger sig vara medveten om problemet och kommer att lyfta det på nästa byggmöte med entreprenören.
– Vi har förstått att det rastas hundar och att hundägarna inte plockar upp efter sig. Det diskuteras även bättre sätt att komma till bukt med ogräs som tex fröar in och börjar växa i ytor med stenkross, säger Karin Ekrin, avdelningschef på Avdelningen för stadsutveckling.
2014 tilldelades Brovaktarparken priset Landmärket.
Fanny Cassel.
Parken kommer därför att lyftas på nästa byggmöte med ingenjören. Men att staden inte prioriterar parkytor håller Karin Ekrin inte med om. Hon hänvisar till den ekonomiska faktorn.
– Parkskötsel prioriteras med de medel vi tilldelas stadsdelen. Tyvärr står inte alltid de medlem som tilldelas drift inte i proportion med de nya ytor som byggs.
Landmärket
Sveriges Arkitekters pris för bästa landskapsarkitektur,
Landmärket, tilldelas ett landskapsarkitekturobjekt av hög arkitektonisk kvalitet gällande gestaltning, förverkligande och utförande.
Källa: Landmärket
2014 tilldelades Brovaktarparken priset Landmärket.
Fanny Cassel.
