Två vuxna, två kalvar. I maklig takt försvinner de allt längre in i hagen.

– De är tydligen väldigt effektiva, säger en åskådare med förväntan i rösten.

Efter ett tag börjar vattenbufflarna skutta runt.

Och käka. Vilket ju faktiskt är anledningen till att de är i Igelbäckens naturreservat i sommar.

Den första vattenbuffeln kliver ut ur vagnen och in i hagen.

Den första vattenbuffeln kliver ut ur vagnen och in i hagen.

Stefan Källstigen

Inte är de kräsna heller, enligt Veronica Gelland Boström, kommunekolog på Solna stad.

– De betar på ett bra sätt. De väljer inte bara ut de finaste blommorna, utan även vass och sådant som andra djur inte vill äta.

"Trivs jättebra"

Syftet med finbesöket är att gynna den biologiska mångfalden. När vattenbufflarna kalasar på växter som tar stora ytor i anspråk, ger det plats åt fler arter att trivas.

– Det blir fler växtarter, fler insekter och pollinatörer, säger Veronica.

Vilka arter skulle du vilja se mer av?

– Jag har inte gjort någon lista än, men en favorit är jungfrulin. Den är så fin.

Nils Forsberg, Victoria Johansson och Veronica Gelland Boström.

Nils Forsberg, Victoria Johansson och Veronica Gelland Boström.

Stefan Källstigen

Vattenbufflarna har också potential att bli ett kul inslag för naturreservatets besökare. Synen av dem för lätt tankarna till Afrikas savanner och filmen "Lejonkungen".

Inget kunde vara mer fel i det här fallet.

Dessa fyra individer härstammar nämligen från Asien, påpekar David Albinsson, anställd på Naturgruppen som äger djuren.

– De är inte lika farliga som de vilda i Afrika, utan har en helt annan mentalitet.

Trivs de bra i Sverige?

– De trivs jättebra. De älskar vatten och sankmark.

För blött för traktor

Solna stad är ingalunda först med att anlita vattenbufflar som naturvårdare. Stadsträdgårdsmästaren Nils Forsberg har själv varit i Värmdö och kikat på bufflar som betat på Hemmesta sjöäng.

Att fyra exemplar nu har hamnat i Solna lämpar sig bra på den här ängen, menar han.

– Det är en yta som har varit för blöt för att slå med traktor. Det har också varit för blött för får och andra nötkreatur.

Varför får Igelbäcken vattenbufflar först nu?

– Det tar alltid tid att planera, säger Veronica.

– Det handlar också om vad det finns för tillgång på djur, säger Nils.

I maklig takt försvinner vattenbufflarna allt längre in i hagen.

I maklig takt försvinner vattenbufflarna allt längre in i hagen.

Stefan Källstigen

I en hage intill vattenbufflarna finns en för svenska ögon bekantare sorts nötkreatur: kossor.

De har varit med tidigare i naturreservatet och då gjort ett bra jobb. Häromåret noterade Veronica Gelland Boström hur trädkronorna såg ut att sitta högre än vanligt.

– Då tänkte jag: Är det någon som har varit och röjt här? Men det var korna. Det var häftigt.

Önskar sig getter

Om vattenbufflarna sköter sig lika väl vet vi först efter sommaren, då deras tid i hagen är över för denna gång.

Under tiden de jobbar här förser staden dem med vatten och daglig tillsyn.

– Att satsa på biologisk mångfald med betande djur är något vi har velat länge, säger Victoria Johansson (MP), ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden i Solna.

Hon tror att åsynen av fina djur som betar får en att lättare inse vikten av att ta hand om naturen. Utöver vattenbufflarna och korna betar får på flera platser i Solna, liksom i Sundbyberg.

Vattenbufflarna ska vistas i reservatet hela sommaren.

Vattenbufflarna ska vistas i reservatet hela sommaren.

Stefan Källstigen

Veronica Gelland Boström får frågan om det kan dyka upp fler djur i Igelbäckens naturreservat.

– Getter kanske, svarar hon.

– Ja, det vore kul. Men det är viktigt att de kan fylla en funktion, tillägger Victoria.