Sommaren kom med viss turbulens i Solnas skolor.

På Bergshamraskolan lämnade flera i ledande position, i Råsunda slogs klasser ihop och i juli blev förvaltningschefen uppsagd.

Nu visar preliminär statistik som Mitt i tagit del av att andelen nior som lämnade kommunens skolor med fullständiga betyg var 72,8 procent.

Ett tapp från fjolårets 79,2 procent och den lägsta noteringen sedan 2017.

Detta trots att rödgröna Solnakoalitionens rekordhöjt skolpengen, med sju procent två år i rad.

"Drabbad kull"

Kommunstyrelsens ordförande Sara Kukka-Salam (S) säger att hon inte sett de slutgiltiga resultaten efter lovskolan, men att en möjlig försämring är ett arv från förra styret.

– De nior som gick ut i juni är de som drabbades hårdast av skolnedläggningarna. En del har varit med om nedläggning av både Fridhemsskolan och på Skytteholm och många år med för låg skolpeng. Då är jag inte förvånad om den här kullen har sämre resultat.

Upprörande, tycker skolnämndens vice ordförande Veronika de Jonge (M) om både de preliminära betygen och förklaringen.

– Den skolpolitik som förs leder till missade kunskapsmål, nedskärningar och tomma skolplatser. Oseriöst att skylla i från sig när man får dåliga resultat.

20 miljoner till

Styret väntas inom kort ta beslut om en ändringsbudget där 20 miljoner kronor som avsatts för skolnämnden 2025 tidigareläggs för "nödvändiga förbättringar" redan i höst.

– Prognosen för skatteintäkterna är högre än vad vi vågade tro i höstas när vi lade budgeten. Samtidigt ser vi att skolan behöver fortsatt förstärkning, säger Sara Kukka-Salam.

Pengarna kan gå till exempelvis elevstöd, lovskola eller personal.

– Om våra satsningar hittills kanske mest märkts på lågstadiet, med mindre klasser tillexempel, kommer de här pengarna att rikta sig till högstadiet för att stärka måluppfyllelsen där.

Veronika de Jonge tvivlar på effekt, "styret missar målet", säger hon. Även Liberalerna har ifrågasatt initiativet.

– Bekymren med skolan kommer inte lösas med 20 miljoner extra. Det som höjer resultaten är lugna och trygga klassrum, stabila lärarlag och fulla klasser. Inte pengar som slösas bort på populistiska idéer, säger de Jonge.

Ett exempel på det anser hon är beslutet att öppna Bergshamraskolans högstadium trots osäkert elevunderlag, där renoveringen väntas kosta 35 miljoner.