– Fortkörning är jämnt fördelat mellan män och kvinnor, säger Stefan Dahlgren.

Han är erfaren kommunpolis och har varit med om många hastighetskontroller i Vallentuna och Södra Roslagen. Och de fartsyndare han stött på genom åren har varit av bägge könen.

Då får föraren en ordningsbot som de allra flesta accepterar och skriver på.

Men det finns de som nekar till att ha kört för fort. Då blir det rättsak och ett ärende för tingsrätten.

Attityder och normer styr

Mitt i Vallentuna har gått igenom de 37 domar som utfärdats vid Attunda tingsrätt för fortkörning i Vallentuna sedan 2021. Bara två av de dömda är kvinnor, alltså 5 procent. Det betyder att det nästan bara är män som bestrider sin fortkörningsbot.

Argumenten varierar från ifrågasättanden av fartkamerorna och polisens mätutrustning till att det skulle varit någon annan som körde, trots att tingsrätten slog fast att likheten mellan fartkamerans foto och den åtalade var mycket stor. En lastbilschaufför förklarade sig med att han var väldigt kissnödig, vilket inte heller blidkade domstolen.

Men könet avgör alltså inte vem som blir fortkörare. Viktigare är vilken attityd man har, hur normerna ser ut och hur man ser på sin egen körförmåga.

Starkt självförtroende

– De som kör för fort har attityden att det inte är någon problem. De tycker att det blir behagligare eller att de blir mindre trötta, säger Sonja Forward, som är forskningsledare på VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut.

Fartsyndaren ser inte på fortkörning som allvarligt. Och många, både män och kvinnor, överskattar sin egen körförmåga. Fortkörare tycker att de är så skickliga att de räknar med att hinna avvärja en olycka om något händer.

– Jag jobbar mycket med trafikskollärare och de möter ungdomar som har den tron utan att ha erfarenhet av att köra bil.