Kön till Sis-hemmen i Sverige är lång. I början av september stod 49 personer i kö, varav 28 var flickor.

På Sis ungdomshem Rebecka på Färingsö finns behandlingsplatser för 30 flickor, men lokalerna är slitna och i vissa fall inte ändamålsenliga.

– Vi har i dag en målgrupp som har långt större behov än man hade kunnat förutse när de här lokalerna byggdes, säger institutionschefen David Söderman.

– Vi ser till exempel att gängkriminaliteten ökar även bland flickor, det har varit ganska förbisett tidigare. Det behövs en högre säkerhet kring institutionen när den gruppen växer.

– Den nya utformningen skulle innebära att verksamheten samlas på ett mindre område med bättre flöde mellan avdelningarna så att vi kan gå med ungdomarna mellan skolan och hemmet. Det skulle ge samordningsvinster vilket gör att personalkostnader minskar, säger David Söderman, institutionschef på SiS ungdomshem Rebecka.

Mikael Andersson

Redan 2017 lämnade Sis in en ansöka till Ekerö kommun för att bygga om.

Den nya utformningen skulle stärka trygghet och säkerhet, och ge bättre överblick över området, menar David Söderman.

– Vi skulle minska trafiken genom bostadsområdet och minskar risken för obehöriga på området. 

Och – kanske mest akut – ombyggnationen skulle öka antalet behandlingsplatser till 60.

Detaljplan krävs

Men området ligger utanför detaljplanerat område och kommunens kvarnar har inte malt särskilt snabbt.

I kommunens planbesked från 2018 står det att "planläggningen bedöms kunna leda till beslut om att anta detaljplan cirka år 2022". 

Sex år senare är fortfarande ingen tid satt för samråd. Mitt i Mälarö har sökt kommunen med frågor om vad som gjort att det tagit tid och om det finns någon ny prognos på när beslut om att anta detaljplan kan tas, men ännu har inget svar kommit.

– Det är inte lätt att driva verksamheten när vi inte vet vad som komma skall. Både Sis som helhet och vi här på Rebecka är i stort behov av nya och ändamålsenliga lokaler, och fler platser, säger David Söderman.

– Ska vi vara kvar i de befintliga lokalerna då har vi max kanske tio år till att driva en verksamhet här.

Flödet fungerar inte alltid

Men det är en annat led i kedjan som också bidrar till de långa köerna på Sis-beonden, menar David Söderman.

– När en ungdom är färdigbehandlad hos oss så behöver socialtjänsten hitta ett boende för de här ungdomarna som tillgodoser deras behov så att de kan flytta härifrån. Men det flödet fungerar inte alltid väl.

I stället fastnar de placerade på Rebeckahemmets låsta avdelning i systemet och bor kvar, ibland över ett år, trots att de eligt Sis kan anses utskrivningsklara.  

– Vi informerar socialtjänsten så fort vi får indikationer på att ungdomen kan vara redo för en öppnare vård, men det kan dröja länge innan ett boende är klart i nästa steg i vårdkedjan.

Det finns inte många HVB-hem som klarar av ungdomar med denna typ av problem, menar David Söderman. Men pengar är också en faktor.

– Det är kostsamt att ha barn i Sis-boende men det är ofta billigare än att ordna en sådan avancerad plats i kommunal eller privat regi.

Varför kan inte ungdomarna slussas ut till en öppnare vård inom Rebeckahemmets egen verksamhet?

– Alla ungdomar mår inte bra av att bo med andra ungdomar och de öppna avdelningen hos oss bygger på att man kan fungera i grupp. Men vi försöker vårda de här ungdomarna i så öppna former som möjligt, de får gå i skolan och vi är ute på aktiviteter. Och så ligger vi på socialtjänsten att ordna ett boende.