– Det var en chock. Jag höll på att trilla av stolen, säger Tobias Frelsøy, pappa till Wilgot som går i andra klass på Söderfjärdsskolan.

– Jag fick besked i går (läs: 23/4) att de slår ihop de två tvåorna inför nästa läsår, så att det blir 33 elever i klassen.

Det kan jämföras med rikssnittet* 20,5 elever i landets grundskoleklasser. Söderfjärdsskolan är dessutom den enda skolan i Vaxholm som inför jätteklasser – tre stycken med vardera 33 elever.

”Bättre och lite billigare”

– Vi tror att det här är ett sätt att få bättre kvalité. Små klasser ger inte tillgång till bra skolledning och god bemanning, säger André Wallin, chef för skolförvaltningen i Vaxholms stad.

I Tobias son Wilgots nya klass blir bemanningen i höst, enligt kommunen, en mentor (100%), en lärare med specialpedagogisk kompetens på deltid (ca 30-40%) samt två heltid resurser kopplade till klassen.

– Det blir lite billigare, men vi tror att det gynnar alla elever och de vuxna. Skolledningen har försökt hitta den bästa lösningen utifrån det givna läget, säger André Wallin.

Det givna läget är att Söderfjärdsskolan ännu inte fått ”balans mellan budget och ekonomiskt utfall”.

Föräldrar: Vaxholm sparar in på barnen

Hanna Lundeborn, mamma till Harald som går i den andra tvåan som ska slås ihop, är mycket kritisk. Hon anser att samtliga partier i styret i Vaxholm brutit sina vallöften om skolan, att jätteklasserna riskerar att ge sämre stöd till barn med särskilda behov och att minskningen av lärarkåren för att möta det minskade elevunderlaget döljer att det egentligen är besparingar.

– De kallar det volymanpassningar, men man höjer inte grundbeloppen som i andra kommuner och har en lokalhyresmodell som dränerar skolorna på pengar, säger hon. 

I Tobias Frelsøy sons fall innebar lärarbantningen att hans behöriga lärare blev uppsagd redan i januari med beskedet att hon kunde jobba vårterminen ut. I stället slutade hon redan i mars. Sedan dess har Wilgots klass i stället haft en vikarie.

Hur tycker du att kommunen skött detta?

– Under all kritik. Man har inget barnperspektiv utan ser det bara i pengar. Och självklart är det en besparing. De ökar lokalkostnaderna, men äger själva lokalerna.

Sedan några månader pågår en namninsamling på nätet för att övertala kommunen att skjuta till mer pengar till skolan och förändra upplägget som gör det dyrare för de kommunala skolorna att ha stora lokaler när elevantalen minskar. Namninsamlingen har fått ihop fler än 300 namn (6/5) och ska lämnas över till kommunen i början av juni.

Är lokalhyresmodellen för skolorna rättvis?

– Ja, utifrån att den är baserad på antal kvadratmeter, men just nu är det diskussion om den ska utformas på ett annat sätt, säger André Wallin.