– Många tyckte inte alls husen passade in. Men det var på 50-talet. I dag rusar budgivningarna på dem, berättar Råckstabon Heikki Silvén när vi går längs Långseleringen, höjden ovanför Solleftegatan.

Här ligger Råckstas mest karakteristiska radhus.

De går i grått, brunt, lila och blått, med vita snickerier och blå dörrar. Grönklassade av Stockholms stad, det vill säga miljön bedöms vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Heikki Silvén, en av många boende i området som motsatt sig projektet i Råcksta. "Antalet bostäder i området fördubblas, vi ser det som en kraftig överexploatering", säger Heikki.

Heikki Silvén, en av många boende i området som motsatt sig projektet i Råcksta. "Antalet bostäder i området fördubblas, vi ser det som en kraftig överexploatering", säger Heikki.

Stefan Källstigen

Kommunfullmäktige sa ja

Men nu är tre fyravåningshus på väg att byggas intill.

117 hyreslägenheter ska ersätta skogspartiet i branten.

Kommunfullmäktige sa den 27 maj ja till planerna.

– Ska det byggas så är det småskaligt med radhus. Det är helt oförståeligt att staden vill pressa in 120 lägenheter här, säger Heikki som själv bor i ett småhus på andra sidan om Solleftegatan.

Stefan Källstigen

Stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) hävdar dock att att projektet möjliggör goda boendemiljöer nära service, natur och kollektivtrafik.

– Frågorna som rör kulturmiljön har behandlats bland annat genom framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning, som till exempel visar att planen tar hänsyn till områdets befintliga struktur. Anpassningar har skett och byggnaderna har placerats för att minska påverkan på naturmark.

Stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) hävdar att kulturmiljön behandlats bland annat genom den miljökonsekvensbeskrivning staden tagit fram som visar att planen tar hänsyn till områdets befintliga struktur, menar han.

Stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) hävdar att kulturmiljön behandlats bland annat genom den miljökonsekvensbeskrivning staden tagit fram som visar att planen tar hänsyn till områdets befintliga struktur, menar han.

LIESELOTTE VAN DER MEIJS

Bara Sverigedemokraterna har motsatt sig planerna, men kritiken från remissinstanserna har inte låtit vänta på sig.

Förutsatt att detaljplanen i Råcksta vinner laga kraft beräknas byggnationen kunna starta 2026 preliminärt, och stå klara cirka 2028.

Kritik från flera remissinstanser

Husen har beskrivits som ett ödesdigert skifte i Vällingbys arkitektur, har länsstyrelsen, Skönhetsrådet och ideella Samfundet S:t Erik hävdat.

Projektet längs Solleftegatan i Råcksta. Husens tomtern är förlagda till husens baksidor i sluttningen upp mot Långseleringen, och framsidorna kommer dikt an mot Solleftegatan.

Projektet längs Solleftegatan i Råcksta. Husens tomtern är förlagda till husens baksidor i sluttningen upp mot Långseleringen, och framsidorna kommer dikt an mot Solleftegatan.

Illustration: Andersson Arfwedson arkitekter

De senare sprider kännedom om Stockholms historia och verkar för tillgodoseende av historiska, estetiska och konstnärliga krav vid stadens omdaning.

Projektet anses bryta mot ABC-idén om att bebyggelsen ska trappas ner i skala från tunnelbanestationerna ut mot ytterområdena.

Hela Vällingby är ett riksintresse för kulturmiljövården och Råcksta är utpekat av Stadsmuseet som kulturhistorisk värdefullt. Wallenstams nya bostadsprojekt längs Solleftegatan är omstritt.

Hela Vällingby är ett riksintresse för kulturmiljövården och Råcksta är utpekat av Stadsmuseet som kulturhistorisk värdefullt. Wallenstams nya bostadsprojekt längs Solleftegatan är omstritt.

Stefan Källstigen

Husen skulle utgöra en "påtaglig skada" på riksintresset, enligt länsstyrelsen.

– Karaktäristiskt för hela Råcksta är 1950-talets välbevarade bebyggelsestruktur som representerar dåtidens planeringsideal. Det handlar om ”hus i park-principen” med terränganpassad bebyggelse och naturmark som sparats ut. Ur kulturmiljösynpunkt är projektet högst olämpligt, säger Lotta von Liewen, verksamhetsansvarig på Samfundet S:t Erik.

"Hästskon" som omringat Långseleringen i Råcksta sedan 1950-talet försvinner i projektet. "Husen skulle stå i skarp kontrast till radhusens enkla karaktär samt till den angränsande bebyggelsen", säger Lotta von Liewen Wistrand från Samfundet S:t Erik.

"Hästskon" som omringat Långseleringen i Råcksta sedan 1950-talet försvinner i projektet. "Husen skulle stå i skarp kontrast till radhusens enkla karaktär samt till den angränsande bebyggelsen", säger Lotta von Liewen Wistrand från Samfundet S:t Erik.

Illustration: Andersson Arfwedson arkitekter

Senast 24 juni fattar länsstyrelsen beslut om huruvida man kommer överpröva beslutet, vilket kan innebära att detaljplanen upphävs.