2022 fick Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag av regeringen att genomföra en nationell kartläggning om brott i nära relation och människors utsatthet för olika former av våld från sin nuvarande eller tidigare partner.

I maj 2024 släpptes slutligen rapporten, där siffrorna talade sitt tydliga språk: i

13,6 procent av befolkningen i åldrarna 16–84 blev utsatta för någon form av våld i nära relation under 2022 – den största delen kvinnor. Under livstiden uppgav totalt 28,7 procent att de någon gång varit utsatta.

Specialgrupp i Järva

Majoriteten av de som utsätts för våld i nära relation polisanmäler aldrig, konstaterar Brå i rapporten. Mörkertalet betraktas som enormt stort.

Om man trots allt väljer att anmäla och brottet har skett i Järva hamnar ärendet hos en grupp som är specialiserade inom området, och arbetar riktat enbart just mot brott i nära relation.

Det hela är en prioriterad fråga i lokalpolisområde Järva, berättar Sophie Olsson, som är chef för gruppen.

– Det är alltid prioriterat hos oss, eftersom det handlar om så pass allvarligt våld. Man är särskilt utsatt som brottsoffer eftersom våldet ofta sker där du ska vara som tryggast, i ditt hem, av en person som står dig nära, ibland när barn ser på, säger hon.

Hur omfattande skulle du säga att problemet är i just Järva?

– Jag kan inte gå in exakt i hur många de anmälda brotten är och på specifika siffror, men vi kan konstatera att det är ett stort och prioriterat problem oavsett hur många som utsätts eller hur många anmälningar vi får, eftersom våld i hemmet alltid är allvarligt. Det är ett väldigt stort problem både i Järva och i andra områden.

I lokalpolisområde Järva finns en grupp som enbart riktar in sig på brott i nära relation.

Christian Lärk

Våga anmäla

Våld kan anta många olika former: Fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt eller ekonomiskt, och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår, enligt Brås rapport.

När det handlar om vad som faktiskt anmäls till polisen rör det sig oftast om misshandel, ofredanden och olaga hot, berättar Sophie Olsson.

– Är det pågående våld ska man alltid ringa 112. Men det går även att anmäla brott genom att gå till receptionen i polishuset i Rinkeby, ringa 114 14 eller att ta kontakt med socialtjänsten eller någon annan som kan hjälpa till med anmälan, säger hon.

En stor andel av ärendena läggs dock ned. 2019 gjorde Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten en granskning av brott i nära relationer, där endast endast 21 procent av fallen man tittade på ledde till åtal.

Hur ska man som utsatt våga anmäla när statistiken ser ut som den gör?

– Om ärenden läggs ner handlar i de flesta fall om att det saknas bevisning, vilket det tyvärr ofta gör eftersom våldet oftast sker bakom stängda dörrar. Det är dock viktigt att påpeka att bara för att ett ärende läggs ner betyder det inte att det inte kan upptas igen. Därför är det alltid oerhört viktigt att våga anmäla, det kan ha en betydande roll i framtiden. Jag kan inte trycka nog på det.

Man ser en tydlig trend i att våld i nära relation är återkommande, enligt Sophie Olsson. Därför är det enligt henne viktigt att det som är utsatt i den mån det går försöker dokumentera brotten.

– Det kan handla om att spela in situationer, att uppsöka sjukvård så att skador förs in i journaler, att berätta för en vän eller familjemedlem om vad som hänt, att föra dagbok över händelser, prata med en brottsofferjour eller kvinnojour – allt det kan användas som bevisning vid en framtida anmälan.

Få anmäler

Att faktiskt anmäla är dock ofta ett stort steg. Totalt uppgav 2,7 procent av de som utsattes för våld i nära relation under 2022 att händelsen polisanmäldes, enligt Brå.

De främsta skälen till att inte polisanmäla var att man inte tycker att det som hänt kändes som tillräckligt allvarligt, att personen har bett om ursäkt eller visat ånger eller att det ändå inte skulle gå att bevisa.

– Det är ofta väldigt svårt och komplext. Ibland kanske man lever i en oerhört kontrollerad relation där man inte styr över sina egna pengar eller står i beroendeställning till den som misshandlar. Det finns flera anledningar till att det kan kännas omöjligt att lämna eller anmäla.

Sophie Olson säger dock att det finns stöd att få. Gör man en anmälan får man får ett målsägandebiträde, man kan också få stöd från socialtjänsten eller vända sig till en kvinnojour.

Vad händer med den som anmält om ett ärende läggas ned?

– Vi försöker i den mån det går att ha en dialog med målsägande genom processen för att personen ska vara förberedd om ärendet läggs ned. Vi försöker alltid förklara orsaken om det gör det. Så fort ett sådant här ärende kommer in till oss tar vi även kontakt med stadsdelens relationsvåldsteam, så att målsägande kan få stöd från flera håll. Det stödet fortsätter även om ärendet är nedlagt. Man ska aldrig känna att man är ensam.