Trist, lerig och "Sveriges sämsta". Sågspånen yrde när klass 4B på Duvboskolan förra året recenserade sin skolgård utanför de tillfälliga skolbarackerna på Rissne ängar.

Det var en sågning som fick fart på skolkommunalrådet Ayla Eftekhari (S). Hon besökte en lektion och lovade barnen bättring.

Barnen på skolgården för ett drygt år sedan.

Barnen på skolgården för ett drygt år sedan.

Mikael Andersson

I vintras var ny lekutrustningen på plats. Slutet gott, allting gott – eller?

För att få svar på frågan besöker Mitt i skolan igen. Vi möter några av eleverna vid skolgårdens nya rephammock.

– Det är lite tråkigt att den går sönder så mycket, säger Irma Minnbergh, 11.

Obekvämt

Inte heller tycker barnen att den är särskilt kul när den fungerar.

– Det är väldigt oskönt. Man får ont i ryggen, säger Dina Adenay, 11.

Utrustningen hade varit bättre om man kunde gunga mer, tycker barnen.

– Och skönare material. Kanske lite mer som hängmattorna i Lötparken, säger Irma.

Vi vänder blicken mot det andra lektillskottet, som är en klätterställning.

Barnen tycker att skolgården har blivit bättre, men inte jättebra.

Barnen tycker att skolgården har blivit bättre, men inte jättebra.

Stefan Källstigen

Delar av nätet sitter så lågt att det ligger på marken.

– Hade man höjt den hade den blivit roligare. Vi är ändå faktiskt mellanstadieelever, det är inte som att vi går i lågstadiet, säger Irma.

– Man kan ju klättra på den om man vill, men ingen gör det, säger Dina.

Hur ser ni på risken att uppfattas som otacksamma?

– Det förstår jag att vi kanske kommer. Men de kunde ha gjort ett lite bättre jobb från början, säger Irma.

Suktar efter lekparken

Närliggande Rissne ängars lekpark förs på tal. Där finns både klätterlek, studsmatta och käpphästbana.

Dit skulle det vara kul att gå, tycker barnen. Problemet är att lekparken ligger på andra sidan dungen.

– Vi har tillsynsplikt, då måste man avsätta personal för det, säger läraren Michael Karlsson.

Han upplever att skolans nya lekutrustning används, om än mer för "häng" än för lek.

– Men saker har gått sönder som staden inte har åtgärdat. Det är nät som hänger lite lågt och saker som har lossnat.

Styrets Ayla Eftekhari menar att slitaget är ett tecken på att skolgården är uppskattad.

– Jag har hört att den används mycket flitigt och det är helt rätt att slitaget på lekplatsen är högt. Det är precis så det ska vara, säger hon.

Måste uppfylla krav

I övrigt hänvisar styret till kommunala Lokalfastigheter, som ansvarar för tillsyn av skolgården varje vecka.

Fredrik Enqvist, fastighetschef på bolaget, känner till att mindre delar av utrustningen har gått sönder. Närmare bestämt de röda "plasthattarna" som sitter på toppen på stolparna och som ska ersättas.

– Det är ingen funktion gällande lek eller säkerhet, utan en estetisk fråga. I övrigt har jag inga uppgifter om att saker saknas.

Går det att "förbättra" utrustningen, till exempel genom att höja klätternätet?

– Inte så att man påverkar säkerheten så som den är konstruerad. Men det är bra att synpunkterna kommer fram. Då får vi som jobbar med de olika delarna, drift och utförande, ta hand om det och se om det är möjligt.

När barnen betygsätter hammocken landar siffran på 2,3 av 5.

När barnen betygsätter hammocken landar siffran på 2,3 av 5.

Stefan Källstigen

Trots att det kanske inte blev helt som barnen hade hoppats tycker de att resultatet är bättre än inget.

– De har ändå engagerat sig och försökt göra någonting, säger Irma.