Längst ut på Stäksön, precis intill Stäksundet började man på 1100-talet att bygga en borg. Genom åren har den haft olika namn: Biskoparnas borg, Almarestäkets borg eller Sankt Eriks borg.

Framförallt kom borgen att få en central betydelse i fråga om att kontrollera farleden mellan Stockholm och Uppsala. Den som hade denna viktiga vattenled under kontroll hade stor makt.

Biskoparnas borg låg strategiskt viktigt vid farleden mellan Stockholm och Uppsala.

Stefan Källstigen

Under hela medeltiden pågick en ständig kamp mellan kungen på ena sidan och kyrkan på andra, om vem som skulle ha kontroll över borgen.

– Att man bråkar om borgen handlar om att kungamakten tyckte det var olämpligt att kyrkan ägde denna. Kampen mellan kungamakten och kyrkan var på ett högre plan, här var borgen endast en egendom som kungamakten ville åt, säger Hans Borgström, ordförande i Upplands-Bro kulturhistoriska förening, UKF och fortsätter:

– Platsens viktiga uppgift var att skydda den här segelleden upp till Uppsala. Där satt makten, det vill säga kyrkan.

Det är 2024 när Mitt i promenerar runt i sommarvärmen tillsammans med Hans Borgström. Alltsammans handlade om vem som hade makt. Här blev borgen ett exempel bland flera där kungen ville stärka sin position gentemot kyrkan.

Hans Borgström beskriver platsen betydelse och turerna som ledde fram till att borgen tillsist revs.

Stefan Källstigen

Nu mera finns inga direkta spår kvar av den tid som varit. Ett vackert kuperat område med vildvuxet gräs formar en höjd som bjuder på en god utsikt över både Stäksundet och Görväln.

– De här strukturerna som ligger här. Det är sannolikt rester utav borgmuren, säger Hans när han tagit oss upp på toppen av det som en gång var den mäktiga borgen.

Hans Borgström beskriver att konflikten om borgen tätnar då man når fram till 1500-talet.

– Den historiskt viktiga perioden för den här platsen sträcker sig från 1100-talet och fram till de dramatiska åren omkring 1520.

Vad som är kvar av borgen 2024: En vacker kulle. Den nyfikne kan dock vandra runt och hitta spår.

Stefan Källstigen

Vid riksmötet år 1517 beslutade riksföreståndaren Sten Sture den yngre att borgen skulle rivas, samt att ärkebiskopen Gustav Trolle skulle avsättas och tillfångatas.

Beslutet undertecknades av deltagarna vid mötet. Rivningen genomfördes 1518. Borgen återuppbyggdes aldrig igen.

1520 stod det klart att mötesdeltagarna skrivit under sin dödsdom. Kristian II kom till makten. Vid sin kröningsfest anklagade han dessa beslutsfattare för förräderi för sitt tilltag att besluta att riva borgen och fängsla biskopen. Stockholms blodbad var ett faktum.