Han är urtypen för en göteborgare: nyfiken, jovialisk, har ett gott öra, men är framför allt en jäkel på att berätta historier. Har har några stycken på lager, 84-årige Sture Hegerfors.

Ja, jo. Låt oss redan få det överstökat. Han har sedan över 70 år publicerats på den där morgontidningen som dominerar dagspressen i Göteborg. Från 1972 och framåt har han dessutom dagligen publicerat sin serie ”PS”, som roat göteborgarna med pricksäker samtidskomik och satir, i nämnda tidning.

Som Göteborgsprofil är han oöverträffad. Så det är klart att GöteborgDirekt blir nyfiken på honom, Majornagrabben som aldrig fått Göteborg ur kroppen.

– Humorn kom från mina föräldrar. Pappa, från Linköping, gillade mustiga historier som gjorde mamma upprörd. Hon kom från Härnösand med en särpräglad norrländsk humor.

Ständigt kreativ

Han har levt livet som en ständigt kreativ. Har startat fotbolls- och ishockeyklubbar, som IF Star och Atomic Ragtime Bombers. Sporten har alltid legat nära hjärtat, men närmast har seriernas och litteraturens världar legat.

– ”Karl Alfred” läste jag tidigt. Med ”Prins Valiant” fick jag min uppfostran. Den var i färg då allt annat var svartvitt och det inte fanns någon teve. Vi läste mycket hemma och det gjorde min förra hustru och jag med våra barn också.

Så började han rita serier. Gick som 13-åring kavat upp på den där morgontidningens redaktion med några teckningar, som han lyckades sälja. Karriären har fortsatt sedan dess, men också som journalist.

– Jag tyckte inte det var så roligt att gå i skolan. Jag kände en press som lärarbarn. Jag ville hellre ha roligt med mina kompisar.

Han berättar i nästa andetag om en fling han hade med Viveca Lärn, som tog honom till Cannes filmfestival i 60-talets början.

– Hon var där och jobbade. Jag åkte dit för att överraska.

Det gick inte så bra. Snopen fick han lämna franska rivieran och tog sikte mot Paris, där han lyckades, på sitt kavata sätt, få en intervju med Frankrikes främsta kvinnliga filmstjärna Brigitte Bardot.

– När jag kom in i hennes rum försökte jag krama henne, men hon slingrade undan. Det var ju otroligt att jag fick träffa henne, men så snygg var hon ju inte. Det fanns tjejer i Sverige som var mycket vackrare.

Men det var med serier som han fick sin karriär. Han har bidragit till att höja statusen på serier i Sverige, har byggt ett kontaktnät över hela världen av serietecknare och har varit engagerad i Bokmässan sedan starten med serier i fokus. Nu 50-årsjubilerar han med sin serie ”PS”.

– Jag började hösten 1972, har tecknat varje dag och inte missat en deadline. Jag har alltid velat vara dagsaktuell, så jag har inte jobbat så mycket med någon buffert.

Nyss hemkommen

Han är nyss hemkommen från Mallorca när GöteborgDirekt träffar honom. En resa till hans och hustruns Annes favoritresmål. Men hon avled i somras, så resan gjorde han på egen hand.

– Det var kanske dumt att resa ensam. Men det gick bra. Jag umgicks inte med någon, men hade med böcker: Sven-Eric Liedmans ”I november” om åldrande, något av Barbro ”Bang” Alving, Sveriges bästa kåsör, Ernest Hemingways ”Och solen har sin gång”…

Sorgen har satt sina spår. Inte så konstigt.

– Jag hade varit gift innan när jag träffade Anne 2000. Men hon blev mitt livs kärlek. Jag trodde inte att jag skulle få uppleva en sådan passion… och i min ålder!