Hunden Skye rullar sig ivrigt i det höga gräset framför Hökarängsskolan, innan hon lägger sig stilla och pustar ut i skuggan.

Efter månadsskiftet får hon känna om gräset är skönare på röda linjen. Då tar matte Vendela Fredricson med sig både barn och vovve och flyttar till Västertorp.

Där väntar en större och nyare lägenhet – och några stopp färre med t-banan när hon ska hämta barnen på skolan på Söder.

– Jag kommer att sakna de blommande träden, och alla grannar jag har lärt känna. Jag har bott i Hökarängen i nästan sju år, berättar hon.

Vendela Fredricson är inte ensam om att lämna Hökis bakom sig. I fjol minskade antalet invånare i stadsdelen med över hundra personer. Det var 131 fler som flyttade bort än dit.

– Det har varit väldigt mycket barn här och många av lägenheterna i Hökis är små. Jag kan tänka mig att folk flyttar hit, förökar sig och sen flyttar vidare, funderar Vendela Fredricson.

Sköndal och Svedmyra är två andra stadsdelar med stor utflyttning. Sammantaget bidrog det till att befolkningen i hela Farsta stadsdelsområde minskade i fjol, efter flera års ökning.

Hökarängen var en av stadsdelarna med störst utflyttning i fjol. Vendela Fredricson och hunden Skye har stortrivts på Sjöskumsvägen men nu väntar Västertorp.

Hökarängen var en av stadsdelarna med störst utflyttning i fjol. Vendela Fredricson och hunden Skye har stortrivts på Sjöskumsvägen men nu väntar Västertorp.

Mattias Kamgren

Tydligt trendbrott

Av de nio stadsdelar som ingår, ökade befolkningen endast i två: Tallkrogen och Farsta.

Läget står i skarp kontrast till året innan. Då växte Farsta stadsdelsområde med nästan 900 invånare, främst tack vare inflyttning.

Dessutom har det så kallade födelsenettot; differensen mellan antal födda och döda, fortsatt att minska. I stadsdelar som Sköndal, Farsta strand och Larsboda var det till och med fler som dog än som föddes 2023.

Det kan jämföras med hela Stockholm, där antalet nyfödda var nästan dubbelt så stort som antalet döda.

Försenade bostäder

Utvecklingen är inte alls vad befolkningsprognoserna förutspått. Enligt prognosen från 2020, skulle Farsta tre år senare ha nästan 65 000 invånare. Facit blev 61 723.

Hur kan prognosmakarna träffa så fel? Svaret är att flera faktorer samverkar. Den viktigaste gäller bostadsbyggandet.

Farsta är ett av stadens så kallade fokusområden där det ska byggas mycket. Men på grund av materialbrist och stigande räntor och inflation, har byggmarknaden tvärbromsat.

– I dagsläget är det inte lönsamt att bygga med tanke på kostnadsläget och hur efterfrågan ser ut, konstaterade Bengt J Eriksson från Boverket i en Mitt i-artikel i fjol.

I de största lokala utvecklingsprojekten, som Stora Sköndal och Telestaden, har bara en bråkdel eller ingenting alls blivit byggt. För delar av Telestaden ligger till och med planeringen på is.

Tomma kontorshus i Telestaden. Än har bostäderna inte påbörjats.

Tomma kontorshus i Telestaden. Än har bostäderna inte påbörjats.

Mattias Kamgren

Barnafödandet kraftigt ner

Samtidigt föds det näst intill rekordfå barn – det gäller inte bara Farsta utan hela landet. I november i fjol kunde Statistiska centralbyrån slå fast att antalet födda barn per kvinna var det lägsta på 50 år. Lägg därtill att invandringen har minskat.

Men så var det det där med utflyttningen – varför ger sig folk av?

Detta undersökte Region Stockholm i en studie 2022, då hela regionen haft ett negativt inrikes flyttnetto under flera år. I studien svarade över 4000 utflyttare på en enkät.

Den visade att bostadsekonomi var en av de vanligaste flyttorsakerna.

På telefon pratar Mitt i med Hökarängsbon Emil, 28. Liksom Vendela Fredricson är han också på väg att flytta, och i hans fall är det just ekonomin som ställer till det. Hans korttidskontrakt går ut i augusti och han har dessutom nyligen blivit varslad.

– Jag vill ju stanna kvar i Hökis. Jag kollar på Bostadsförmedlingen varje dag. Men jag har inga sparade pengar och lever på a-kassa.