Efter förra årets kravaller på eritreanska kulturfestivalen ökade polisen insatserna rejält i år. Förutom fler poliser inrättades även ett PL24-område runt Eggeby gård där polisen bestämde vilka som fick vistas.

Årets demonstranter hänvisades till ett område på andra sidan E18 i förhållande till festivalen. De fick även tillstånd att marschera genom Rinkeby torsdagen 25 juli och göra sina röster hörda. Enligt polisen uppskattningar var det cirka 400 personer som deltog.

"Nu ska vi visa vårt missnöje med festivalen, som har kopplingar till regimen i Eritrea. Alla vi här på plats har flytt till demokratiska länder för att slippa den", säger Alazar Hagos.

Malin Lövkvist

Alazar Hagos som var med och anordnade demonstrationen är nöjd med manifestationen, och att allt gick lugnt till.

– Vi har haft ett väldigt bra samarbete med polisen, säger han.

Att festivalen har kopplingar till regimen är han övertygad om.

Hur vet ni det?

– För vi talar samma språk som de som arrangerar den. Vi hör vilken musik de spelar och hur de pratar om Eritrea.

Blivit hotad

26-åriga Tumuzgi Habtom är en av många unga som går med i demonstrationståget.

– En stor del av mitt liv har jag påverkats av vad regimen i Eritrea gör mot befolkningen. Jag fick inte bestämma själv vad jag skulle utbilda mig till, eller ens resa fritt inom landet.

Tumuzgi Habtom kom till Sverige själv som 16-åring och har fortfarande sin familj i Eritrea.

Malin Lövkvist

Demonstration mot den eritreanska kulturfestivalen som hålls på Järvafältet.

Malin Lövkvist

Han säger att det finns agenter inom den eritreanska diasporan i Stockholm, som hotar kritiker.

– Det finns vissa områden i Stockholm som jag inte kan åka till, då kan jag råka illa ut. Jag har blivit hotad både via sociala medier och personer som kommit fram till mig på stan. Vi som drabbas anmäler till polisen men det händer ingenting.

Regimen har agenter

Enligt Kjetil Tronvoll, professor i freds- och konfliktforskning på Oslo nya högskola som forskat om Eritrea sedan 80-talet, är det bevisat att det finns agenter som jobbar för regimen och som är en del av den eritreanska diasporan i flera länder. Han säger även att det är vanligt med kopplingar till regimen på eritreanska kulturfestivaler, men har inte sett årets program i Järva.

– Till exempel brukar representanter från regeringspartiet vara inbjudna. Vad gäller kulturuppsättningar är det ofta musikband eller grupper som sänts ut från Eritrea. Är man inte regimtrogen får man ju inte resa ut ur landet. Sedan kan man studera vad som kommuniceras via sångerna, via bilderna och slogans. Dessa reflekterar i större eller mindre grad regimens nationalistiska syn.

Över 20 000 besökare

Temesgen Essayas, en av arrangörerna till den eritreanska kulturfestivalen, är väldigt nöjd med årets evenemang.

– Vi är väldigt glada efter vad som hände förra året att det har gått så bra. Vi har haft cirka 17 000 vuxna besökare, och 5–6 000 barn och ungdomar här.

I söndags avslutades festivalen med nationalsången, enligt Temesgen Essayas.

Enligt arrangören drog festivalen 17 000 vuxna besökare.

Malin Lövkvist

Hur har programmet sett ut?

– Vi har haft gästföreläsare från USA som föreläst om psykologi och ambassadpersonal som svarat på frågor.

Han säger att artisterna som besökt dem är eritreaner som turnerar i Europa. Och att festivalen inte är politisk eller innehåller regimpropaganda.

Har du några synpunkter på regimen i Eritrea?

–Nej, jag inga synpunkter, jag vill inte gå in på det.

Exakt vad som sägs genom musiken, samtalen och i sociala medier om festivalen är svårt att tolka för de som inte talar språket, och diskussionen i den eritreanska diasporan om kulturfestivalen lär fortsätta. På frågan om det saknas kunskap i Norden för att kunna göra en bra bedömning av kulturfestivalens innehåll svarar Kjetil Tronvoll ja.

– Jag skulle säga att vi saknar kunskap om den eritreanska diasporan, om förhållandena i Eritrea och regimen. 

Berhana Mosazghi har bott i Sverige i 35 år. "Jag har varit emot festivalen sen 1995. Det är väldigt frustrerande för många unga personer här som farit illa i Eritrea att den får fortsätta, trots att den har kopplingar till regimen."

Malin Lövkvist