Hans väg till den absoluta världstoppen har varit krokig, fylld av skador, bakslag och missade mästerskap. Men nu är Andreas Almgren där, med besked.
Den 28-årige Sollentunakillen har bara i år satt sex svenska rekord på sju tävlingar över olika distanser.
Formtoppen kommer lagom till EM i Rom där Andreas springer 10 000 meter på sin 29-årsdag den 12 juni, och till OS i Paris senare i sommar.
Lägligt, men knappast någon tillfällighet. I stället är det en ny träningsmetod som ligger bakom de senaste årens explosionsartade utveckling.
18 mil per vecka
Hemligheten kan överraska den oinvigde: Det handlar om att springa långsammare.
– Jag kontrollerar intensiteten på träning och pushar inte längre tills jag spyr, säger Andreas när Mitt i Sollentuna träffar honom i samband med tävlingen ”Spåret 5 000” på Stadion i mitten av maj, då han kvalade in till OS på 5 000 meter och på kuppen sprang under drömgränsen 13 minuter för första gången.
Upplägget kallas dubbeltröskel och har delvis utvecklats av de norska bröderna Ingebrigtsen, med minst sagt lyckat resultat.
– Jag springer i sådan fart att det bara nästan blir jobbigt, förklarar Andreas.
Sedan tiden som medeldistansare har Andreas Almgren en "hyfsad" grundsnabbhet. "Jag hoppas på en lite längre spurt i EM, kanske de sista två varven", säger han.
Stefan Källstigen
Den lägre intensiteten säkerställs genom att koncentrationen av mjölksyra i kroppen mäts med blodprover, och gör att Andreas kan genomföra två tröskelpass per dag flera dagar i veckan.
Den mer skonsamma farten innebär också att mängden kan ökas. Ofta avverkar Andreas omkring 18 mil per träningsvecka.
– Dubbeltröskel ger en grund för att kunna vara bra på allt från 1 500 meter till halvmara. Sedan blir det mer tävlingsspecifik träning när en viktig tävling närmar sig, men jag har också en hyfsad grundsnabbhet sedan 800-meterstiden, säger han.
Talang även i fotboll
Ja, det var ju där han började, som medeldistansare. Eller inte riktigt började. Som liten testade Andreas alla möjliga grenar i Turebergs FK, och var samtidigt en talang i fotboll först i Edsbergs IF och sedan i AIK.
Det gick så bra att den löpstarka högerbacken kallades till en rad samlingar med ungdomslandslaget.
– Men våren 2013 fick jag en stressreaktion i båtbenet och kände att det håller inte längre att köra dubbla idrotter.
Valet föll på friidrotten där Andreas kände att hans potential var störst. Och med fotbollsskorna på hyllan gick utvecklingen snabbt. Efter ett års helhjärtad satsning slog han svenska juniorrekordet på 800 meter och tog brons i junior-VM bakom två kenyaner.
Ytterligare ett år senare slog han världsettan Museal Balla i en gala hemma på Sollentunavallen och kvalade in till VM i Beijing 2015.
Efterhängsna skador
Men kanske gick det för fort. Senvåren 2016 kom den första allvarliga skadan – en spricka i högerfotens båtben med sex månaders rehabilitering som följd.
De följande åren blev fyllda av nya skador och motgångar, men Andreas var aldrig inne på att ge upp.
– Nej, aldrig. Efter den värsta skadan, den jag fick 2016, var jag i poolen och körde vattenlöpning senare samma dag. Men det var jobbigt och runt 2019 bestämde jag mig för att ge det fram till OS i Paris och sedan se.
Vändningen skulle komma. Framför allt under 2022 började Andreas känna att han var på rätt väg. Samtidigt har han börjat tävla på allt längre distanser.
Nu är det i första hand 5 000 och 10 000 som gäller men i februari testade han sin första halvmara i Spanien – och blev förste svensk någonsin att klara det på under en timme.
Sverige har varit bra i kast- och hoppgrenar de senaste åren, men när det gäller löpning har det varit tunnsått med framgångar i decennier. Senast en svensk löpare vann en OS-medalj (utan hinder eller häckar inblandade) var i Helsingfors 1952. Kan Andreas Almgren i superslag ändra på det i Paris i augusti?
Stefan Källstigen
– Många identifierar sig väldigt starkt med sin gren och det kan vara jobbigt att byta, men jag är inte rädd för att testa nya distanser och jag brukar vara bra på att hitta rätt fart direkt, säger Andreas.
Maran får vänta lite
Att ta ytterligare ett steg, upp till maraton, är dock inte aktuellt just nu. Det skulle kräva en annan träning som vore svårare att kombinera med andra sträckor.
Men i slutet av karriären tänker Andreas testa. Han pluggar industriell ekonomi på KTH och ser framför sig att han i framtiden kan komma att sitta med ett gäng börs-vd:ar som sitter och berätta att ”jag har minsann sprungit två maror”.
– Då kan jag säga att jag har också gjort en och det gick ganska bra, säger Andreas med ett leende.
Han är allt annat än en skrävlare men kan ändå tycka att det är kul att springa 10 000 och halvmara för att det är distanser folk oftare kan relatera till.
10 000 meter är en distans som många motionärer kan relatera till. Andreas Almgrens nuvarande rekord på 26.52 innebär en snittfart på 2.09 per kilometer. Eller galna 27,91 kilometer i timmen. Testa på ett löpband, om du hittar ett som kan gå så fort. Eller förresten – gör inte det …
Stefan Källstigen
– Om jag säger att jag har sprungit 1.45 på 800 meter tänker många ”jaha, good for you”. 26.52 på 10 000 meter väcker mer respekt.
Väl värd en semla
Länge var Andreas en doldis som få kände igen. Det har ändrats i takt med att han slaktat svenska rekord på löpande band på alla möjliga distanser under vintern och våren. Han är på allvar är ett svenskt medaljhopp inför EM och kanske till och med OS.
– Ja, nu händer det att jag blir igenkänd. Efter rekordet på halvmaran var jag hemma i Stockholm och skulle köpa en semla på ett konditori. Då sa damen bakom mig i kön ”den där har du förtjänat”, säger Andreas.
