Förra måndagen fick personalen ta del av förslaget att dra ner på undersköterskor, sjuksköterskor och gruppchefer i den kommunala äldreomsorgen till en total besparing på 20 miljoner kronor på ett år.
– Det är en katastrof – ingenting annat. Det ska både bli längre pass och färre personal, säger Saara Gustafsson, förtroendevald på fackförbundet Kommunal.
I dag arbetar personalen två 12-timmarspass per sex veckor. Det kan nu utökas till fyra 13-timmarspass.
Enligt en presentation som Mitt i tagit del av ska sjuksköterskaorganisationen minska med 2,5 miljoner kronor per år, och gruppchefsorganisationen och dagverksamheten med lika mycket vardera.
Vad det innebär i tjänster som kan försvinna är inte klart.
– Arbetsbelastningen för de som blir kvar på ett äldreboende kommer att bero på hur många som får gå och hur arbetsscheman ser ut. Helhetsbilden har vi inte ännu men det vi vet är att det kommer att bli ganska många som försvinner, säger Saara Gustafsson.
"Går på knäna"
Hon ser redan i dag att många i personalen har ansträngda scheman och upplever att det inte finns tid för återhämtning.
– Det här är inte en osthyvel, det är en motorsåg, när det gäller personalresurser som ska ta hand om våra äldre och sköraste. Det här kommer självklart få konsekvenser ute i verksamheterna. Personalen kommer behöva ta bort arbetsuppgifter, säger hon.
På Vallagården i Handen, ett demensinriktat vård- och omsorgsboende, har förslaget lett till oro bland personalen, både för förändringar i arbetsbelastningen, schemaläggning och att flera av dem kan få gå.
– Vi kommer få gå ner i personal på avdelningen vilket gör att kvalitén för våra äldre inte kan se ut som innan. De kommer inte få sina aktiviteter för vi kommer inte hinna med det, säger en i personalen till Mitt i.
LOV införs
Bakgrunden till förändringarna är införandet av ökad valfrihet, uppger Lotta Wigen, social- och äldredirektör. I februari beslutade kommunfullmäktige att införa valfrihetssystem i särskilt boende för äldre, enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) till våren 2025.
Med LOV kan man välja fritt vilket boende man vill bo på och man ska enligt lag få plats inom tre månader, annars riskerar kommunen en avgift.
Det innebär att det måste finnas tomma platser för att kunna garantera valfriheten. I dag får kommunens boenden i egen regi betalt för både fyllda och tomma platser, men efter införandet av LOV är det enbart betalning för fyllda platser som gäller.
– Vi behöver ha konkurrenskraftiga verksamheter med hög kvalitet och då behöver vi också ha en ekonomi i balans, säger Lotta Wigen.
Lotta Wigen, social- och äldredirektör i Haninge kommun.
Haninge kommun
Protest utanför kommunhuset
I utredningen som gjordes inför beslutet står det att det finns risk för överetablering av privata boenden, vilket kan leda till tomma platser på kommunens egna boenden.
– Det enda man kan göra då är att ta bort personal, säger Saara Gustafsson.
Lotta Wigen vill inte gå in på detaljer i vad förslaget kan få för följder innan förhandlingen med facket är klar.
– Jag har en full förståelse för att den informationen som vi har gett medarbetarna väcker oro och frustration. Men jag och mina medarbetare kommer göra allt vi kan för att det ska bli så bra som möjligt både för de äldre som bor på våra särskilda boenden och för medarbetare, säger hon.
Förhandlingen inleds på fredag. Målet är att starta omorganisationen mot slutet av året.
Den 23 september samlas Kommunals medlemmar utanför kommunhuset inför kommunfullmäktige för att protestera mot förslaget.
Styret vill sänka skatten i Haninge
Kommunalskatten ska sänkas 2025, om Haningealliansen får som de vill.
Syftet? Att locka fler invånare till kommunen. Men det kommer inte gratis.
I sitt budgetförslaget sänker styret (M, L och KD) skattesatsen med 23 öre. Det innebär att kommunalskatten i Haninge blir 19,45 procent nästa år. För en medelinkomsttagare i kommunen, med en lön på knappt 31 000 kronor, motsvarar det 71 kronor i månaden.
Skattesänkningen kostar 61 miljoner kronor.
– Det här är början på ett paradigmskifte. Vi har en vision där Haninge ska vara känt för sin starka ekonomi och låga skatt. Nu har vi sett att det finns utrymme för en skattesänkning, säger kommunstyrelsens ordförande Sven Gustafsson (M).
"Den här organisationen måste bantas. Vi kostar för mycket i förhållande till andra kommuner i Storstockholm", säger Sven Gustafsson (M), kommunstyrelsens ordförande.
Filip Magnusson
Hur ska skattesänkningen finansieras?
– Det finns några underskott, till exempel socialnämnden. Men vi har nått en ny nivå genom att växa med drygt 2000 invånare per år. Varje ny invånare genererar ungefär 50 000 kronor i skatteintäkter.
Enligt förslaget förväntas kommunen även ha lägre pensionskostnader för 2025, och därför är finansförvaltningens budgetram betydligt lägre än i år.
Placeringar har kostat
Skattesänkningen kommer efter ett år där kommunen har lagt stora summor på att bekämpa kriminaliteten, bland annat genom LVU-placeringar.
Totalt kostade placeringarna kommunen 72 miljoner kronor, varav 36 miljoner för placeringarna kopplade till kriminalitet under 2023. I fjol togs pengarna från kommunstyrelsens reserv. Men i den nya budgeten sänks reserven med drygt 21 miljoner kronor. Däremot utökas socialnämndens budget med 41,4 miljoner kronor.
Gräskobbens förskola i Jordbro läggs ner i sommar på grund av att barnen blivit färre. Sven Gustafsson utesluter inte att fler förskolor får stänga de kommande åren.
Angie Gray
Om placeringarna fortsätter som i fjol – hur ska de kostnaderna täckas?
– Den är inbudgeterad för 2025 – den ska inte tas från reserven, säger Sven Gustafsson.
Samtidigt lyfter han att Haninges socialförvaltning har en högre kostnad än andra kommuner, och att man måste jobba för att färre unga ska placeras.
Man minskar även bland annat budgeten för förskolan, vilket motiveras med att barnen blir färre.
– Naturligtvis kommer fler förskolor behöva avvecklas, för att det är färre barn – annars äter lokalkostnader upp elevpengen.
Däremot ökar man budgetramen för grundskolan.
– Om vi ska spara i andra verksamheter så ska vi inte göra det i skolan. Nu måste vi fokusera på hur våra kommunala skolor ska förbättra resultatet med alla pengar vi avsätter, säger Sven Gustafsson.
Grundskolan får mer pengar nästa år. Arkivbild från Vega skola.
Angie Gray
Organisationen ska bantas
Den uppräkning som man gjort i budgeten täcker inte löneökningar – vilket innebär att verksamheterna måste spara för att täcka de ökade kostnaderna.
– Det kommer att göra ont i den här organisationen. Den ska anpassas till att bli en organisation med stark ekonomi och låg skatt, då kan man inte vara så stor som i dag, säger Sven Gustafsson.
Enligt styret är fler skattesänkningar att vänta.
– Skattesänkningen är inte främst till för de som bor i Haninge i dag utan för att locka till oss de invånare som vi tänker konkurrera om i Stockholmsregionen. Skattesatsen är en större drivkraft än man kan tro, säger Sven Gustafsson.
Robert Nordvall, Vendelsö – Det är bra, det betyder mer pengar. Vad tycker du man ska satsa pengar på i Haninge? – Man bör satsa mer på skolorna och att ta hand om barnen.
Anna Ludvigsson
Lena Hallström, Handen – Givetvis vill man ha mer pengar och 23 öre gör en stor skillnad för mig. Men det behövs mer pengar till skola och omsorg och lägger vi ihop pengarna i stället får vi mer. Vad tycker du man ska satsa pengar på i Haninge? – Skola och omsorg. Klasserna blir större och det är svårt att få tillgång till den vård man behöver.
Anna Ludvigsson
Simon Carlstedt, Handen – För mig gör inte den summan så stor skillnad så jag tycker mer det är tråkigt om man spar in på saker. Vad tycker du man ska satsa pengar på i Haninge? – Vad jag har hört så skär man ner mycket på ungdomsverksamhet. Det tycker jag har stor påverkan på ungdomars fritid här, vilket är dåligt.
Anna Ludvigsson
Mustapha Turay, Österhaninge. – Det är en bra idé. Fördelen är att man ser mer fram emot att jobba och pengarna räcker längre. Vad tycker du man ska satsa pengar på i Haninge? – Mer aktiviteter för både barn, ungdomar och vuxna.
Anna Ludvigsson
Skattesänkningen är inte främst till för de som bor i Haninge idag.
Om vi ska spara i andra verksamheter så ska vi inte göra det i skolan.
Exempel på budgetförändringar
Grundskolenämnd: + 90,6 miljoner
Äldrenämnd: + 48,4 miljoner kronor
Socialnämnd: + 41,4 miljoner kronor
Stadsbyggnadsnämnd: + 17 miljoner kronor
Barn- och förskolenämnd: - 18 miljoner kronor
Finansförvaltningen: - 142, 4 miljoner kronor
Idrotts-, kultur och fritidsnämnd: + 11,9 miljoner kronor
Källa: Haningealliansen