Traditionen med slåtterfigurer vid E4, strax norr om trafikplats Glädjen i Upplands Väsby, går tillbaka till 2015.

Först ut var uroxarna Audhumble och Audhumbla.

– Det hela började med att vi hässjade hö och tyckte att hässjorna såg ut som uroxar, så vi satte horn på dem, berättar stadsträdgårdsmästare Nils Odén som ligger bakom idén.

Oxarna följdes av bondeparet Ave och Amma 2016 och krigaren Ragnvald av den berömda Runbyätten 2017.

Även ett vikingaskepp och en blinkande smiley har genom åren fått bilisterna att haja till.

Nog höjer en och annan bilist på ögonbrynen när de passerar infarten till Upplands Väsby.  Här hälsas de väkomna av två sex meter höga slåtterfigurer!

Nog höjer en och annan bilist på ögonbrynen när de passerar infarten till Upplands Väsby. Här hälsas de väkomna av två sex meter höga slåtterfigurer!

Annelie Sjödin

Hällristningar inspirerar

Men nu var det ett tag sedan sist – och i år det hällristningar från bronsåldern som har inspirerat. Årets figurer är en kvinna och en man, omkring fem meter höga, som dansar och ser glada ut. De är symboler från kultplatser.

– Upplands Väsby har många kända kultplatser och gravfält från bronsåldern. Däremot har vi inte hittat några hällristningar i kommunen. Inte än i alla fall, säger Nils Odén.

Han berättar att många hällristningar däremot hittats i Enköping.

Stadsträdgårdsmästare Nils Odén ligger bakom många idéer i Upplands Väsby.

Stadsträdgårdsmästare Nils Odén ligger bakom många idéer i Upplands Väsby.

Eva Dalin

– Vi vet inte vilka personer som finns på hällristningarna. Det har gjorts försök till tolkningar, att det skulle vara guda- eller hjältesagor, men egentligen vet vi inte alls.

Slåtterfigurerna har byggts upp av Järva Trädvårdscenter och höet kommer denna gång inte från området vid E4.

– Gräset kommer från Barockparken, som var i lite mer akut behov av slåtter.

Men syftet med de jättelika slåtterfigurerna är att sprida ett budskap om glädje och fred.

– Det behövs i dessa dystra tider, säger Nils Odén.