I mitten av det gamla värmeverket i Tyresö centrum finns en 22 meter djup lagersilo. Botten är en bassäng, över den sitter ett skyddsnät. Längs med betongväggen sträcker sig en av Sveriges längsta klätterväggar.

Det är bara en av många idéer som konstnären och eldsjälen Miguel Escribano har för vad som skulle kunna göras med Vattenfalls värmeverk.

– Projektet Tyresö Waterfall är utformat efter utrymmena, det är rum som ändå inte skulle användas eller som står tomma. För ett kultur- och aktivitetshus i Tyresö passar det utmärkt, säger han.

Idén har han jobbat på i ungefär 15 år, nästan lika länge som Konstverket har funnits. Det är en del av värmeverket där Miguel Escribano tillsammans med 15 andra konstnärer har sin ateljé och här visas även utställningar.

Det var när han för många år sedan fick nys om att Vattenfall planerade att eventuellt avveckla värmeverket som tankarna började formas. I huset vill han att allt från replokaler och teatersalar till konsthallen och kaféer ska få plats.

Ska starta utredning

Dessutom vill han att det ska inrymma ett museum och vetenskapscenter, lite som Tom Tits i Södertälje, med fokus på Tyresö, hållbarhet och energi. Inspirationen kom när hans dotter var liten och han såg vad han trodde var ett program om en konstutställning på tv.

– Det var den mest intressanta konsten jag hade sett på länge, med glasflaskor med gröna alger och slangar. Men det var inte konst, det var Vattenfall som berättade om ett projekt för hållbar energi.

Det hade inte varit första gången som en industrifastighet byggs om till kulturhus. Som inspiration har Miguel Escribano bland annat Dieselverkstaden, den gamla industribyggnaden i Sickla som i dag inrymmer bland annat teaterscen och bio.

Och han har presenterat sina planer, både för Vattenfall och för kommunen.

Vattenfall vill inte kommentera frågan närmare eftersom värmeverkets framtid fortfarande behandlas internt. Men enligt Göran Eidensten, anläggningschef för Vattenfall värme i Haninge, började man 2018 se över möjligheten att helt förse Bollmora fjärrvärmenät med värme producerad i Jordbro.

– Men på grund av produktionstekniska skäl såg vi att denna förändring inte var möjlig förrän efter 2025 och tidplanen för utredningen sköts upp.

Dåligt för klimatet

I början av nästa år ska man börja utreda om anläggningen ska avvecklas, renoveras eller utvecklas. Klart är i alla falla att den, som det ser ut nu, inte är anpassad varken för nuvarande eller kommande drift.

Enligt Göran Eidensten är försäljning ett alternativ.

Det är slöseri med en fin byggnad att den skulle rivas, anser Miguel Escribano. Det hade varit dåligt för klimatet och blivit dyrare. Och han fortsätter hoppas att hans idé ska forma värmeverket i framtiden.

– Alla förstår att det är bättre för ett hus att det används.