Förra året fick Stina Galat idén att odla på gräsplätten bredvid Grill 77, ett stenkast från Fridhemsplan. Nu syns inte längre några spår efter hennes odlingar, annat än lite jord.
– Det blev väldigt mycket tjafs. Dessutom blev jag gravid och fick barn. Då blev det mindre tid till odlingen, säger hon.
– Jag vet inte varför, men odlingen blev väldigt polariserande. Jag trodde aldrig att stadsodling skulle vara så kontroversiellt.
Måste upphandlas
Den 3x3 kvadratmeter stora planteringen fick en hel del uppmärksamhet. På Facebook var det mycket kärlek, men även hård kritik. Knappt en månad efter att hon dragit igång fick staden in det första av tre klagomål. ”Det ser ut som ett barns loppisstånd. [...] En snygg yta förfulas enormt, man skäms över att bo i närområdet!”, skrev anmälaren.
– Det var jättetråkigt. En del saker hade jag ställt dit av praktiska skäl – en låda att förvara redskap i, en bänk, ett insektshotell och ett fågelbad som vattenkälla, säger Stina.
Staden bad henne att ta bort sakerna, tillståndet innefattade endast odling i pallkragar. För bänken behövde hon ytterligare ett tillstånd.
– Och det fick inte vara vilken sittbänk som helst utan något som staden hade upphandlat. Då kände jag att de missat halva poängen med stadsodling. Förutom att öka biologisk mångfald handlar det om att gemene man får ta ägarskap över sitt närområde. Staden ska tillhöra alla.
Goda skäl
Förutom att det är ovanligt att staden får ansökningar om odling på gatumark kan det på många platser vara svårt att få tillstånd .
För varje ansökan behöver staden undersöka om det fungerar med städning, framkomlighet, leveranser och annat. Ett fågelbad kan till exempel dra till sig råttor om man matar fåglarna, enligt Andreas Mälarstedt, kommunikatör vid trafikkontoret.
– Vi behöver ju veta vad det är vi ger tillstånd till. Ett tillstånd ger inte carte blanche att ställa ut saker. Det är finns mycket att ta hänsyn till. Även om vi kan verka onödigt strikta finns det goda anledningar till det.
Trots att Stina Galat lade trädgårdsvantarna på hyllan redan i slutet av förra året var det först i början av augusti trafikkontoret godkände återställningen av plätten. Det var inte möjligt att plocka bort något under vintern då allt hade frusit fast.
– Dessutom kom det en bebis emellan, säger Stina och skrattar.
– Kvar blev tre jordhögar, och snart blev det ramaskri igen bland dem som dissat odlingen. Trafikkontoret hörde av sig och för att få bort det sista bad jag om hjälp i en lokal Facebookgrupp. Folk kom ner och hjälpte till, det var jättebussigt! Väldigt fint.
Fritt att söka
Trafikkontoret har redan fått in önskemål om att inte låta platsen återgå till att vara ”full av gamla löv, fimpar och diverse skräp”. Men än så länge har staden inga planer, enligt Andreas Mälarstedt.
– Skulle någon annan vilja söka tillstånd för att odla där är det möjligt.
Stina skaffade odlingslott – vid Fridhemsplan!
För odlingsnörden Stina Tang uppstod ett dilemma när hon flyttade till en lägenhet på Kungsholmen utan balkong. Lösningen: Odla i korsningen Hantverkargatan/Sankt Eriksgatan så klart.
– Är det här den tråkigaste gräsmattan du någonsin har sett?
Stina Tang håller hundarna Icei, Orion och Chilla i tre koppel medan bussar och bilar susar förbi den lilla gräsplätten intill gatuköket Grill 77.
Här, ett stenkast från Fridhemsplan, ska Stina ge sig på det något otippade uppdraget att stadsodla.
– Jag flyttade till Hantverkargatan för ett halvår sedan, har ingen balkong och är världens odlingsnörd. Jag undrade hur fasiken det här skulle gå.
Paprika och vattenmeloner
En bekant tipsade Stina om att staden uppmuntrar till stadsodling. Efter att ha bollats fram och tillbaka mellan trafikkontoret och polisen fick hon till slut grönt ljus för att under sommaren 2023 ha en 3x3 kvadratmeter stor odling bredvid gatuköket – vilket innebär tre pallkragar att odla i.
– Så länge jag inte hägnar in något är det okej.
Bland annat står tomat, paprika och vattenmeloner på schemat.
– Jag odlade minivattenmeloner på balkongen förra året och de blev jättegoda. Och det vore kul med morötter också, men det har jag misslyckats med tidigare, säger hon och skrattar.
– Det ätbara och att förkorta hela processen med att få mat till bordet är det roliga, säger Stina som även tänker piffa upp plätten med gräsfrön, ängsblommor och blomlökar.
Jätterespons
Hon har kollat med staden om det går att ställa en parkbänk och ett bord vid pallarna.
– För att uppmuntra även andra att utnyttja platsen och att man tar lite mer ägarskap för kvarteret man bor i. Det är så lätt att tänka att ”det där sköter någon annan, varför ska jag göra något?”
Stina berättade i Facebookgruppen Kungsholmen om sin nya odlingsplätt – och responsen blev enorm. Över 500 likes och flera Kungsholmsbor som erbjöd sig att vattna när Stina är bortrest.
En kvinna blev så inspirerad att hon direkt ansökte hos staden om att få odla i Kronobergsparken.
– Jag hade inte väntat mig sådan respons, utan ville mest berätta vem jag var och vad jag höll på med här nere.
– Det ätbara och att förkorta hela processen med att få mat till bordet är det roliga, säger Stina som tänker piffa upp plätten med gräsfrön, ängsblommor och lite lökar också.
Pekka Pääkkö
Odlings- och miljöintresset är inte bara en hobby. Stina Tang är även grundare av ett företag som installerar egenutvecklade vägghängda odlingsenheter inne på kontor, och jobbar med hållbarhetsfrågor på Schneider Electric.
Men går det att käka grönsakerna och frukterna som Stina ska odla mitt bland all trafik ett stenkast från Fridhemsplan?
Självklart, säger odlaren själv.
– Det är en myt att man inte kan odla i en stadsmiljö. Vi andas ju in luften här varje dag.
– Om du käkar en miljon morötter om dagen som har tagit upp ett giftigt ämne så kan det bli farligt. Men jag tror att om man bara sköljer av blasten och grönsakerna är eventuellt skadliga ämnen i sådan liten mängd att det inte spelar någon roll.
Väldigt ovanligt
Malinda Flodman på trafikkontoret berättar att stadsodling på gatumark inte hör till vanligheterna.
– Vi får inte särskilt många ansökningar om det. Odlingen i korsningen Sankt Eriksgatan-Hantverkargatan är den första eller en av de första.
Stadsodling på parkmark är betydligt vanligare och dessutom gratis, till skillnad från odling på gatumark där det krävs polistillstånd som kostar pengar.
Förutom att det är ovanligt att staden får ansökningar om odling på gatumark skulle det även på många platser vara svårt att få tillstånd.
För varje ansökan behöver staden undersöka om det fungerar med städning, framkomlighet, leveranser och annat som behöver få plats.
– Och det är ofta redan trångt på Stockholms gator och torg. Men vi tycker så klart att det är roligt att det går att odla i korsningen Sankt Eriksgatan-Hantverkargatan.
Odla på gatan?
Du måste alltid fråga markägaren/fastighetsägaren om du får stadsodla. Det kan vara en privat fastighetsägare eller kommunen. I parker är det stadsdelsförvaltningen som ansvarar för marken.
Om du vill stadsodla på en gata, ett torg eller annan offentlig plats som inte är en park ska du göra en tillståndsansökan via polisen på polisen.se. Polisen har en ansökningsavgift på cirka 800 kronor.
Polisen och Stockholms stad bedömer sedan om platsen är lämplig för odling. De tittar bland annat på tillgänglighet, säkerhet och andra aktiviteter. Ett tillstånd kan tidsbegränsas.
Ytor på mindre än sexkvadrameter är avgiftsfria, för större ytor varierar avgiften från 15 kr/kvm/år till 30 kr/kvm/år. Minimiavgift är 200 kronor per år.
Källa: Stockholms stad
– Det ätbara och att förkorta hela processen med att få mat till bordet är det roliga, säger Stina som tänker piffa upp plätten med gräsfrön, ängsblommor och lite lökar också.
Pekka Pääkkö
