Mörka moln rullar in över Hellasgården och mullrande åska hörs på avstånd. Ut ur bastun kliver Lukas Wannfors och Alexander Asplund, två hängivna bastubadare. Vännerna bastar tre till fyra gånger i veckan, åtminstone under vinterhalvåret.
– Man har en ganska stark relation till bastun. Jag har bastat hela livet, säger Alexander.
Bastubad har fått ett uppsving i Stockholm de senaste åren, något Lukas och Alexander menar beror på hälsofördelarna och påverkan från sociala medier.
– Man ser massa influencers som badar isvak och vill göra samma sak, säger Lukas.
Lukas Wannfors och Alexander Asplund bastar mest under vintern men passar även på under sommaren. Det kan vara skönt efter ett dopp, menar dem.
Stefan Källstigen
12 000 i kö
Lukas, som jobbar på Hellasgården Bastu, berättar att det ofta kommer turister och nybörjare. Från december till slutet av februari är det smockfullt varje helg.
– Sedan har vi våra stammisar. Det är ett gäng på 50 personer som kommer nästintill varje dag, säger han.
Med långa köer till befintliga bastuanläggningar har behovet av fler bastur blivit allt mer uppenbart. Bland annat företaget Sthlm Sauna, med bastu i Vinterviken, har 1 400 medlemmar och runt 12 000 personer i kö.
– Det är tråkigt när det blir så reglerat att man inte kan köpa en biljett för att bara prova på. Det finns en högre efterfrågan än utbud i Stockholm, säger Lukas.
Harald Börje tycker att det är synd att man inte fick igenom förslaget om en bastu vid Riddarfjärden.
Stefan Källstigen
En annan som märkt av bastubadets popularitet är Harald Börje, en riktig bastufantast som rest till både Budapest och Helsingfors bara för att basta.
– Innan pandemin behövde man inte boka platser, men nu är man tvungen. Det har definitivt ändrats, säger han.
Även Harald tror att det är kallbadet som lockar och håller med om att det finns underlag för fler bastuställen.
– Men nu måste jag skynda mig och passa på här, säger Harald och pekar upp innan han försvinner ner i vattnet och börjar crawla just som himlen öppnar sig.
Fler stockholmare verkar lockas till bastun.
Stefan Källstigen
Risk för privatisering
I Kajstrategin för Stockholms stad 2022 lyfts ”bad-, bastu- och båtliv” fram som aktiviteteter som ”bör underlättas”.
Jan Valeskog (S), stadsbyggnadsborgarråd i staden, har tidigare sagt till Mitt i att han är positiv till bastur i Stockholm men att det finns viktiga aspekter att ta hänsyn till, bland annat risken för privatisering av vattenytor.
– Bastur får inte bli exklusiva klubbar för ett fåtal. Det är viktigt att den som upplåter marken, ofta exploateringskontoret, ställer krav på att bastun är publik, sade han då.
Men det finns många bastuställen runt om i länet som inte kräver medlemskap och som kan bokas av allmänheten om man är villig att lägga en hundralapp.
En hel del nya bastuprojekt är dessutom på gång på flera platser, inklusive Kristineberg, Hammarby Sjöstad och Norrmälarstrand.
