På Remeo i Sköndal får patienter hjälp att kunna andas, äta, gå och stå efter att ha legat i intensivvård.

Enligt avtal kan Karolinska, Sös och Danderyds sjukhus skicka patienter dit. Men det kostar. Och med försämrad ekonomi har sjukhusen i stället försökt klara patienterna själva.

Det ledde till att Remeo fick för få patienter för att gå runt.

Armkrok

Tidigare i år avvek Vänsterpartiet från sitt stöd till mittenkoalitionen i Region Stockholm, och drev tillsammans med oppositionen igenom en räddningsaktion.

– Vi krokade arm, säger Jonas Lindberg (V) regionråd.

Frågan har utretts och när sjukhusen nu skickar patienter till Remeo ska räkningen i stället gå till regionen centralt, enligt ett förslag i nästa hälso- och sjukvårdsnämnd.

Han menar att det är problematiskt att lägga den här typen av kostnader på sjukhus eller andra vårdgivare, då det innebär att patienten blir en extra kostnad som de inte vill ta.

Tillfällig peng

I år tas pengarna från de 1,2 miljarder som regionen får i extra statsbidrag i vårändringsbudgeten. 75 miljoner kronor öronmärks.

– Men det är tillfälliga pengar. Därefter ska kostnaden in i regionens budget, säger Lindberg.

Unik rehab-klinik kan tvingas stänga

På Remeo-kliniken får de svårast sjuka en chans att komma tillbaka till ett självständigt liv. Men sjukhusen skickar allt färre patienter, och nu kan den tvingas stänga.

Hit till Remeo-kliniken på Stora Sköndal i södra Stockholm kommer patienter från akutsjukhusens intensivvårdsavdelningar.

De kan ha skallskador, ryggmärksskador, ha gått igenom stora kirurgiska ingrepp, ha vårdats för svår covid, eller sepsis.

Många är fortfarande kopplade till respirator.

Det är en tyst patientgrupp. De kan ofta inte andas själva, än mindre prata.

– Efter 21 dagar har musklerna förtvinat. 90 procent av våra patienter måste tränas ur respirator eller trakeostomi. Sjukhusen har försökt, men inte lyckats. Men det gör vi, säger Anna Cedborg, VD och verksamhetschef vid Remeo.

"Man blir hög på att se patienternas framsteg. De kommer till oss helt förlamade och med ångest i ansiktet, och när man träffar dem sen känner man knappt igen dem" säger Anna Cedborg, VD vid Remeo.

"Man blir hög på att se patienternas framsteg. De kommer till oss helt förlamade och med ångest i ansiktet, och när man träffar dem sen känner man knappt igen dem" säger Anna Cedborg, VD vid Remeo.

Ingrid Johansson

Här finns just nu åtta patienter. Det brukar vara kö. Men numera finns lediga vårdplatser, alltför många för att verksamheten ska gå runt.

– Plötsligt har remisserna uteblivit, säger hon.

Remeo är ett privat bolag med avtal som underleverantör till Karolinska, Sös, Danderyds sjukhus och Norrtälje sjukhus. Kliniken tar även emot patienter från andra regioner.

Sjukhusen får betala

Det kostar 38 000 kronor per vårddygn för den högsta vårdnivån, en kostnad som sjukhusen då får stå för.

På senare tid har sjukhusen utökat sin kapacitet att ta hand om patienterna själva. Två platser för neurokirurgisk eftervård har öppnats på Sös och två på Danderyds sjukhus.

På NKS finns även tio vårdplatser på Spinal rehab för ryggmärgsskadade.

– Vi skickar fortfarande patienter till Remeo, men behovet har minskat. Det kommer toppar några gånger per år, säger Anders Fytagoridis, chef vid Karolinskas neurokirurgi.

Anna Cedborg menar dock att det är sjukhusens dåliga ekonomi som ligger bakom.

– Det kan fungera för patienter med kortare vårdtider som är enklare att rehabilitera. Men vår patientgrupp kommer i kläm, de hålls vid liv och blir liggande. Sjukhusen har inte den vård vi kan erbjuda, säger hon.

Behöver besked

Kristdemokraterna tog upp frågan i senaste regionfullmäktige, och Robert Johansson (S) sade då att det pågår en dialog om en lösning.

Men Remeos dagar är räknade. Dygnet runt-verksamhet och läkarjourer kostar vare sig man har fem eller femton patienter.

– Vi klarar oss några veckor till. Vi behöver besked, säger Anna Cedborg.

Plötsligt har remisserna uteblivit

Rehablitiering som kräver stora resurser

Remeo öppnade 2013 och är Sveriges första och enda klinik för intensivvårdsrehabilitering.

Här får merparten av dem som drabbats av hög ryggmärgsskada i Sverige sin vård.

Remeo har 14 vårdplatser, varav sex nu står tomma.

Här jobbar omkring 150 personer: undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, logoped, kurator, fysioterapeuter och arbetsterapeuter.

De arbetar i team runt patienten, som steg för steg får lära sig andas, prata, röra en hand, en fot, äta, stå upp, och om möjligt gå.

Vårdtiden är i snitt sju veckor.

Källa: Remeo

Vården vid Remeo är tekniktung med respiratorer, hostmaskiner, syrgas. Med apparaten Anna Cedborg håller i kan man titta ner i halsen på patienten.

Vården vid Remeo är tekniktung med respiratorer, hostmaskiner, syrgas. Med apparaten Anna Cedborg håller i kan man titta ner i halsen på patienten.

Ingrid Johansson

Unika rehab-kliniken kan tvingas stänga – patienter i kläm

Sjukhusen behåller patienterna ✔ Klinikens VD: "De har inte den vård vi kan erbjuda" ✔ Ger de svårast sjuka en chans att komma tillbaka

Nu vill alla rädda nedläggningshotade Remeo

Larmet från Remeo ser inte ut att ha varit förgäves. Nu vill regionens politiker, från vänster till höger, att intensivvårdsrehabiliteringen säkras.

Vänsterpartiet har gjort gemensam sak med oppositionspartierna M, KD och L och kräver i en skrivelse att regionen agerar så att kliniken kan vara kvar.

– Vi är väldigt tacksamma för allt engagemang som visats. Ingen annanstans i Sverige eller Norden finns specialiserad intensivvårdsrehabilitering. Det tar flera år att bygga upp och utveckla kompetensen, säger Anna Cedborg, verksamhetschef vid Remeo.

Brist på iva-platser?

Oppositionens skrivelse landade hos hälso- och sjukvårdsnämnden på tisdagen. Och då lade även den styrande mittenkoalitionen fram en skrivelse.

Oppositionen framhåller att det råder brist på intensivvårdsplatser. Även koalitionen anser att regionen ska en "stabil och adekvat kapacitet för intensivvård respektive intensivvårdsrehabilitering".

De skriver att vårdformen är viktig, och att den behöver samordnas med regionens sjukvårdssystem.

Men det är inte helt lätt, enligt hälso- och sjukvårdsregionrådet Talla Alkurdi (S). Det handlar inte bara om medicin utan dessutom om juridik och ekonomi.

Svårt med avtal

Att sluta direktavtal med Remeo kan till exempel vara olämpligt, då det skulle kunna ogiltigförklaras av domstol, enligt henne.

– Men nu handlar det framför allt om patienterna, att deras behov av vård blir tillfredsställda, och inte om enskilda vårdgivare. Vi måste säkerställa att det finns intensivvårdsrehabilitering på både kort och lång sikt, säger hon.

Hälso- och sjukvårdsdirektören har nu fått i uppdrag att "skyndsamt" utreda olika alternativ för intensivvårdsrehabiliteringen.

Det handlar framför allt om patienterna, att deras behov av vård blir tillfredsställda

Därför hotas Remeo av stängning

Remeo är en privat klinik där patienter som vårdats i intensivvård rehabiliteras.

Det handlar ofta om att träna andning efter att ha legat i respirator, träna sig att tala, röra sig, att stå och gå.

Kliniken har 14 vårdplatser och medelvårdtiden är sju veckor.

Kliniken tar emot patienter från hela Sverige.

Sedan i höstas har remisserna från regionens sjukhus upphört, enligt Remeo, som nu har tomma vårdplatser och därför inte går runt.

Sjukhusen uppger att de kan ta hand om fler patienter själva och att behovet att remittera minskat.

Källa: Remeo, Karolinska

Anna Cedborg, VD och verksamhetschef vid Remeo, har slagit larm om att remisserna uteblivit vilket gör att kliniken kan tvingas stänga.

Anna Cedborg, VD och verksamhetschef vid Remeo, har slagit larm om att remisserna uteblivit vilket gör att kliniken kan tvingas stänga.

Ingrid Johansson

Nedläggningshotade Remeo kan räddas kvar

Får stöd från politiker i alla läger – nu ska regionen agera "skyndsamt"