–
Efter en tidigare krönika om att vi inte ska börja julen för tidigt fick jag en rad uppskattande brev och kommentarer. Det är tydligen fler än jag som tycker att det är för tidigt att dricka julmust i oktober och sätta in julgranen första advent.
Själva julhelgen är ju som bekant mellan 24 och 26 december, men när tar julen egentligen slut?
Enligt den gamla julvisan så varar ju julen “än till påska” även om textförfattaren snart ändrar sig och påpekar att “däremellan kommer fasta”. Men så länge vill nog ingen ha kvar sitt julpynt eller sin julgran.
Historiskt har det i Sverige funnits två datum som använts för att avsluta julfirandet: i den äldre traditionen avslutas julen kring trettonhelgen (runt 6 januari) och en nyare (om vi räknar 1600-talet som nyare) avslutar julen vid tjugondag Knut (13 januari)
Trettondagen är fortfarande en helgdag i Sverige och firas inom kristendomen som ett minne av hur de vise männen kom till Jesusbarnet med tre olika gåvor.
Just från Göteborg finns det ett otal beskrivningar om hur ungdomar, förr i tiden, under trettonhelgen spökade ut sig som stjärngossar, julbockar eller varför inte “Judas med pungen” och gick från hus till hus för att få mat och dryck i utbyte mot ett uppträdande.
Eftersom det i Göteborg drog runt så många olika grupper av ungdomar blev det inte sällan konflikter dem emellan då utbudet av mat och dryck var begränsat.
Ivar Lo Johansson har i boken Godnatt jord följande replikväxling mellan två statarpojkar på trettondagen: ”Tror du att vi får nån sprit?”, ”Ja, vad fan tror du vi annars skulle gå för?”
Det var inte bara under trettonhelgen som man kunde se stjärngossar och andra figurer dra runt på stadens gator i jakt efter mat och alkohol. Även på annandag jul förekom aktiviteter och under förra seklet flyttades traditionen till lucianatten men spriten följde med.
Någon gång under det sena 1600-talet, när Göteborg hade funnits som stad i mindre än ett sekel, så gjorde man några förändringar i almanackan.
Knut, som tidigare haft sin namnsdag den 7 januari flyttades till den 13 januari. Den Knut som avses i almanackan är den danske prinsen Knut Lavard.
När Knut bytte namnsdag blev det också ett sätt för den lutherska kyrkan att stärka sin ställning.Genom att senarelägga julen blev det fler dagar att fira i och med att julen höll på till tjugondag Knut.
Och när man läser göteborgska tidningar från 1900-talet så är det vanligaste att julgransplundringar anordnas på fritidsgårdar, förskolor och i föreningslokaler just på tjugondag Knut. För det är ju Knut som dansar julen ut.
